Norr om Kharkiv
Vovchansk visar ingen förändring det senaste dygnet. Striderna fortsätter intensivt. En del kommentatorer underskattar utmaningen här och ansträngningen som ukrainarna gör på bekostnad av förluster på andra fronter. Det är ett strategiskt beslut de har valt att ta, jag hoppas det har goda skäl för denna strategi.
Kremina-fronten
Längs Kremina-Svatove-linjen varierar ryssarna sina insatser, men över tid maler de sig långsamt fram och tar små områden av territorium med målet att nå Sherevets-floden. Igår lyckade ryssarna att mala sig fram och ta territoriet runt Ivanivke och Kislivka längs järnvägslinjen.
Terney/Makivka är åter under press – områden som Ukraina har kämpat hårt för att försvara. Rysk aktivitet har återupptagits här efter en lång paus, nu sätter ryssarna in ny trupper för att ge ny luft till avancering vid denna front. Ryssarna avancerar mycket långsamt dock på en 6,5 km front. De har avancerat mellan 0,5 och 1,0 km.
Dagarna då man kunde göra en överrasknings attack är helt förbi. Det finns ingen möjlighet till överraskning, eftersom båda sidorna har en konstant drönarövervakning. Därför blir det en omfattande ryska förluster. Dödssiffran är i genomsnitt över 1000 ryssar per dag.
Siversk-fronten
Längre söderut, sägs det, att ryssarna har avancerat cirka 20 kvadratkilometer på en dag, vilket då skulle ha fört dem till den lilla byn Ivano Dar’Ivka, dvs enligt ryska källor. Jag är tveksam till denna bedrift, men de finns fotografi på en flagga som är uppsatt på en byggnad i den byn. Det kan dock ha uppsats av en drönare eller av några ryska soldater som har lyckats att sätta upp en flagga och därefter fly tillbaka.
Vad som exakt har hänt här, får morgondagen visa. Det skulle vara väldigt dåliga nyheter om ryssarna har tagit denna by, vilket skulle öppna upp mycket territorium för ryssarnas möjlighet till artilleri väster om byn. Det skulle sätta Siversk-området i fara och om det faller, så blir hela den ukrainska positionen i Sebrianski skogen ohållbar. Det öppnar då vägen till den viktiga staden Sloviansk – det primära målet som ryssarna förlorade i september 2022.
Chasiv Yar
Vid Chasiv Yar har ryssarna i stort sett nått kanalen längs hela sektorn. Det är inte direkt fullt av vatten men det är en brant sida som är svår att korsa, än mindre när ukrainarna bestrider varje meter. Ryssarna tar mycket stora förluster här, men det stoppar dem inte. De bryr sig helt enkelt inte.
Toretsk fronten
Längre söderut vid Toretsk-fronten har ryssarna gjort ytterligare små framsteg. Ryssarna har använt en stor mängd av infanteri med höga förluster, något som ryska-männen får lida mycket av – men återigen så bryr sig inte dom ryska befälen om deras förluster, så länge de vinner mark. Det är ett primitivt och brutalt tillvägagångssätt, men det fungerar.
Sumy-fronten
Vid Sumy-området så försöker ryska styrkor att fortsätter trycka norr och söder från den erövrade staden. Men under de sista dagarna utan resultat.
New York
Vid New York har ryssarna fått ett bakslag, här har ukrainarna trubbats spetsen av deras framryckning in i staden. Jag skulle fortfarande hävda att detta är den värsta manövern och spelar rakt i rysarnas händer. Att attackera den starkaste punkten i den ryska framryckningen, är en dålig strategi – Ukrainarna borde ha attackerat flankerna, där de fortfarande är en relativt tunn och besvärlig utbuktning. Men här använder Ukrainarna den gamla ryska taktiken, som så många ukrainska generaler är skolade i. Varför attackera stålhammaren – den hårdaste starkaste delen, när du kunde bryta den tunnare, lättare träaxeln som håller den? Men detta gör inte Ukrainarna.
Nedanför New York, i det angränsande Pokrovsk-regionen, har ryssarna tryckt både norr och västerut.
Läget just nu
Sammantaget har detta varit en dålig sommar för territoriella förlust, låt oss inte förneka detta. Den långsamma och inkonsekventa strömmen av amerikanskt vapen, som först nu når fronten i någon mängd. Dock så har en stor mängd av den senaste leveransen av amerikanska vapen används för att bilda nya stridsenheter av den nyligen inkallade armén som genomgår träning.
Vi får därför acceptera att Ukraina lider just nu av markförlust p.g.a. få trupper, men de är på väg att sättas in.
Ukrainas strategi
Den övergripande strategin verkar handla om att Ukraina ska döda så många ryssar det kan, döda dem i tusentals och förstör deras utrustning! Ryssland tar mark oavsett människokostnaden. Faktum är att båda spelar till den andras fördel. Ryssland har råd med förluster i män och Ukraina har inte råd att förlora mark. Ukraina kan ha förstört mycket av Rysslands utrustning men det kan inte hålla jämna steg med ryska rekryter som fyller skyttegravarna med fler män. Ryssarna har i grunden förstått detta och vet att det är deras ess i rockärmen – de har använt det i varje krig de senaste 110 åren.
Dessa val har vi
Här är Ukrainas problem. Antingen rekryterar Ukrainarna ytterligare 250 000 män, utöver de 150 000 som genomgår militärutbildning, eller så måste Ukrainarna få mycket mer amerikansk och europeisk utrustning – långt bortom nuvarande nivåer, för att vända detta krig åt rätt håll.
Jag har alltid trott att det kan göras – jag tror fortfarande på det. Men det tar tid att få villiga regeringar att gå upp till en annan nivå av produktion och utgifter för att beväpna Ukraina för att uppnå en seger. Ukraina har inte förlorat och Ryssland har definitivt inte vunnit.
Ryssland lägger mark för förhandling
Putin och Zelensky och västerländska ledare vet om detta: den som kontrollerar en sak, äger en sak. Att ta mark är vad detta krig just nu huvudsakligen handlar om. Ryssland vill avsluta detta krig, som det är just nu, så att det kan få andrum, för att försök igen om ca fem år. Ju mer mark det ockuperar nu, desto starkare är ryssarnas förhandlingsposition. Så enkelt är det.
