Den största förändringen i kärnvapenstrategi på årtionden
Dokumentet skrevs på en skrivmaskin. Det finns bara runt sex exemplar, alla förvarade under strikta säkerhetsåtgärder. Det finns ingen digital version, vilket gör det omöjligt att läcka eller avslöja innehållet. Den 20 augusti undertecknade Joe Biden kärnvapenpolicyn, vilket gör den till grunden för ett kärnvapenkrig om det någonsin skulle bli verklighet – inte bara med Ryssland utan även Kina. Det fanns inga stora tillkännagivanden eller krav på godkännande från kongressen. Endast ett fåtal personer har sett eller kommer någonsin att se dokumentet.
Med Kina på väg mot kärnvapenparitet med Ryssland står USA inför möjligheten att behöva hantera både Kina och Ryssland, samt Nordkorea, antingen var för sig eller samtidigt. Nu har USA äntligen en policy som möjliggör detta.
Med Kina på väg mot kärnvapenparitet med Ryssland står USA inför möjligheten att behöva hantera både Kina och Ryssland, samt Nordkorea, antingen var för sig eller samtidigt. Nu har USA äntligen en policy som möjliggör detta.
Strategisk kärnvapenpolicy
USA står inför möjligheten att inte längre bara underhålla sina befintliga kärnvapenstyrkor, utan även öka antalet stridsspetsar och leveranssystem. Detta har länge setts som en sannolik utveckling, men den hastighet med vilken Kina har ökat sin kärnvapenkapacitet har varit betydligt snabbare än förväntat. Dessutom bidrar Nordkoreas oförutsägbara beteende och den överhängande risken för att Iran snart kan ha ett kärnvapen till en värld med hög volatilitet som kräver fler vapen för att upprätthålla avskräckningen.
Det paradoxala med kärnvapen är att antalet spelar roll – inte på grund av förstörelsens omfattning, utan för att påminna motståndaren om att de inte kan vinna, och därför inte bör försöka. Denna nya policy kommer att styra hur USAs kärnvapenstrategi fungerar under de kommande åren.
Som en av dokumentets författare uttryckte det: ”- Vårt jobb är att se världen som den kan vara, inte som vi önskar att den vore.”
Det betyder inte nödvändigtvis att vi står inför ett nytt kärnvapenrustningsrace. Men det är mycket sannolikt. Kina ser sig självt som att helt enkelt komma ikapp – efter decennier av att bara ha tillräckligt med kärnvapen för att avskräcka en fiende. För Kina är kärnvapen en symbol för makt, och de anser att de inte kommer att tas på allvar förrän de matchar sina jämlikar.
Ryssland är beroende av sina kärnvapen för att ha något att säga till om på den globala arenan. Utan dem är landet en andra rangens ekonomi som knappt kan bära bördan av att upprätthålla en så stor kärnvapenarsenal.
Sammanfattning
USA har nu en ny strategi. Få av oss kommer någonsin att se den i detalj, men vi kommer alla att märka hur den påverkar världen, om vi tar oss tid att observera. Under en period såg det ut som att kärnvapen skulle kunna bli en förlegad rest från en dåraktig historia. Tyvärr är den tiden nu över, och mänskligheten måste återigen hota varandra för att få sin vilja igenom om hur vi lever våra liv.
