Den ryska centralbanken blir syndabock för skyhöga räntor
Den ryska ekonomin börjar visa tydliga tecken på att bromsa in. Ekonomer talar redan om stagflation, och centralbanken får skulden för detta. Enligt Kremlvänliga ekonomer och entreprenörer är det de höga räntorna på 21 procent som orsakar den ekonomiska nedgången. Ingen vågar öppet kritisera kriget i Ukraina, och centralbanken skyller på ”yttre faktorer” som sanktioner och låga oljepriser, enligt den ledande oberoende ekonomiska plattformen The Bell.
Tidigare denna månad konstaterade centralbanken att Ryssland står inför en ekonomisk avmattning. Banken rapporterade en minskning på 2,9 procent av betalningarna genom sitt betalningssystem, som hanterar cirka hälften av alla transaktioner i Ryssland, jämfört med genomsnittet för tredje kvartalet. Minskningen syns i alla sektorer utom konsumentmarknaden, där betalningsvolymen fortfarande växer men i en långsammare takt, samt försvarsindustrin.
Industriell inbromsning och stagflation
Den ryska statistikbyrån Rosstat tecknar en liknande bild. Industriproduktionen minskar, inte bara på grund av fallande produktion inom utvinnings-industrin (orsakad av sjunkande exportpriser), utan även på grund av problem inom tillverkningssektorn. Den ryska vetenskapsakademin och Centret för makroekonomisk analys pekar också på en avmattning, där det senare öppet spekulerar om stagflation och till och med varnar för en recession.
Eftersom ingen vågar anklaga kriget i Ukraina för problemen – Kreml skryter fortfarande om ekonomisk tillväxt, sanktionsmotstånd och framgångsrik import-substitution – har centralbanken, under Elvira Nabiullinas ledning, blivit nationens syndabock. Hon anklagas för att ha höjt räntan för mycket. Både den ryska vetenskapsakademin och Centret för makroekonomisk analys pekar på de höga räntorna som orsaken till minskade investeringar, reducerad ekonomisk aktivitet och ökad osäkerhet. Ryska industriförbundet RSPP föreslog till och med att centralbanken skulle tvingas samordna sin penningpolitik med regeringen.
Politisk press och risker för centralbankens oberoende
Kritiken mot centralbanken växer. Många inom rysk industri klagar på att de höga räntorna hämmar industriell utveckling. Sergej Tjemesov, chef för det statliga konglomeratet Rostec, varnade för att detta till och med kan hota Rysslands vapenexport. Kraven på en lagändring blir allt högre – centralbanken är för närvarande endast ansvarig inför parlamentet, men RSPP vill att banken samarbetar med regeringen för att samordna ”de grundläggande riktlinjerna för penning- och kreditpolitik”. En sådan förändring skulle innebära att centralbanken tvingas anpassa sin politik efter regeringens önskemål, något som strider mot grundläggande ekonomiska principer.
Centralbanken svarade med att hävda att den redan har ett konstruktivt samarbete med regeringen och betonade att bredare ekonomiska mål inte kan uppnås utan en oberoende centralbank. Men liknande förslag för tankarna till Turkiet, där president Recep Erdogan begränsade centralbankens oberoende och tog personlig kontroll över ekonomin. Denna politik ledde till en inflation på över 70 procent, uttömda nationella reserver och en kraftigt försvagad valuta.
Slutsats
Analytiker i den ryska affärstidningen Vedomosti tror att det är sannolikt att centralbankens oberoende till slut kommer att begränsas, även om det slutgiltiga beslutet ligger hos president Putin. Om centralbanken tvingas anpassa sin politik efter regeringens krav, kan Ryssland möta en liknande ekonomisk kollaps som Turkiet – något som kan förvärra den redan ansträngda ekonomiska situationen.
