USA:s Helsingforskommission stämplas som ”oönskad” av Ryssland
Den ryska Riksåklagarämbetet har förklarat den amerikanska Helsingforskommissionen som en ”oönskad organisation”, rapporterar Voice of America. Detta innebär att kommissionens verksamhet i Ryssland förbjuds, och ryska medborgare som samarbetar med organisationen kan åtalas.
Enligt Riksåklagarämbetet destabiliserar kommissionens arbete Rysslands ”socio-politiska situation” och sprider material som ”misskrediterar” landets ledarskap, rättsväsende och säkerhetstjänst.
Den amerikanska Helsingforskommissionen, som grundades 1976, övervakar efterlevnaden av Helsingforsavtalet från 1975. Avtalet undertecknades av 35 länder, inklusive dåvarande Sovjetunionen, och syftar till att främja samarbete, territoriell integritet och suveränitet.
Den ryska lagen om ”oönskade organisationer”, som trädde i kraft 2015, förbjuder verksamhet av organisationer som listas som ”oönskade”. Brott mot lagen kan leda till upp till fyra års fängelse, även om definitionerna av vad som utgör ”deltagande” är vaga.
Estland kräver NATO:s stöd efter skador på undervattenskablar
Efter att viktiga undervattenskablar skadats planerar Estland att kräva att NATO stationerar en ”avskräckande flotta” i Östersjön. Detta meddelade Estlands premiärminister Kristen Michal, som hänvisar till artikel 4 i NATO:s stadga. Artikeln innebär att medlemsländer kan diskutera hot mot säkerhet, territoriell integritet eller politisk självständighet.
”- Skador på kritisk infrastruktur blir allt vanligare, och vi måste stärka vår övervakning och skydd av sådana system,”
sa Michal. Han betonade behovet av att snabbare kunna identifiera och ställa de ansvariga till svars.
NATO:s generalsekreterare Mark Rutte uttryckte stöd för Estland och fördömde angrepp på kritisk infrastruktur:
”- NATO står redo att stödja sina allierade och fördömer alla attacker mot kritisk infrastruktur. Vi följer utredningarna i Estland och Finland och är redo att erbjuda ytterligare stöd,”
sa han, utan att specificera vad för typ av stöd det kan röra sig om.
Estland och Finland stärker skyddet av energiinfrastruktur
Som ett omedelbart svar på incidenten har Estland skickat ut patrullfartyget Raju för att skydda kraftkabeln Estlink 1, som fortfarande är i drift. Estlands försvarsminister Hanno Pevkur meddelade att landet är berett att försvara sina energilänkar till Finland med militära medel om nödvändigt. Pevkur föreslog också ett samarbete med Finland och andra NATO-länder som Sverige, Tyskland och Polen för att stärka skyddet av infrastrukturen.
Rysk-tankers roll i sabotaget
Finska myndigheter har bordat och beslagtagit oljetankern Eagle S, som seglar under Cook Islands-flagga och misstänks vara en del av Rysslands så kallade ”skuggflotta”. Fartyget observerades sakta ner nära platsen där kablarna skadades.
EU beskriver denna skuggflotta som ett hot mot både säkerhet och miljö, och anklagar den för att finansiera Rysslands krigskassa. ”- Vi föreslår ytterligare sanktioner mot denna flotta,” sa EU:s höga representant för utrikesfrågor Kaja Kallas. Tidigare denna månad införde EU sanktioner mot cirka 50 ryska oljetankers kopplade till skuggflottan.
Sabotagens strategiska betydelse
Attacker mot kritisk infrastruktur som undervattenskablar och energisystem är en del av en bredare strategi för att destabilisera länder i regionen. Skador på Estlink 1 och andra kablar hotar inte bara energiförsörjningen utan också digitala kommunikationer och dataöverföring. Genom att öka övervakningen och införa strängare sanktioner hoppas NATO och EU kunna motverka framtida attacker.
