Ekonomisk kollaps i Ryssland – Värre än vi trodde
Det har den senaste tiden kommit fram oroande detaljer om Rysslands ekonomi från flera källor. Uppgifter som visar på en gigantisk kris under uppsegling – en kris som redan nu verkar påverka ekonomin och som kan orsaka ett fullskaligt sammanbrott när som helst.
Forskare vid bland annat Davis Center vid Harvard University har avslöjat en inofficiell och högst riskabel finansieringsmodell som Kreml använder för att hålla sin krigsmaskin igång. En modell som inte hanteras av Ryska centralbanken, utan direkt av regimen, och som kan leda till en ekonomisk katastrof.
Kremls dolda lånesystem
Kreml har tvingat ryska privata banker att bevilja osäkrade lån till försvarsindustrin, oavsett om företagen velat ha dem eller inte.
Syftet har varit att finansiera vapenproduktionen utan att avslöja de verkliga kostnaderna för kriget i den officiella ryska militärbudgeten.
Men i realiteten har det lett till att Ryssland spenderar 50 % mer på kriget än vad som officiellt rapporteras.
Från början var detta tänkt att vara en kortsiktig lösning, baserad på antagandet att Ryssland snabbt skulle segra i Ukraina. Men eftersom det aldrig hände, har Kreml fortsatt med denna ekonomiska tvångspolitik, vilket lett till att summan av dessa lån nu uppskattas ligga på:
- Över 250 miljarder dollar (21–25 biljoner rubel) till vapenföretag
- Ytterligare 50 miljarder dollar till stödföretag inom försvarssektorn
Vad betyder detta för rysk ekonomi?
I praktiken har Kreml ”tryckt” pengar i en omfattning som påverkar hela ekonomin. För att sätta det i perspektiv:
- Det motsvarar att varje rysk medborgare skulle få 1 736 dollar i handen (i ett land där medelinkomsten är 13 500 dollar per år).
- För en genomsnittlig amerikan skulle det vara som att vakna upp med 15 000 dollar extra på kontot.
Denna ökning av pengar i ekonomin har lett till högre löner och ökad efterfrågan, vilket i sin tur har skapat galopperande inflation och en självförstärkande spiral av stigande priser och löner.
Vi ser nu den verkliga inflationen i Ryssland på över 30 %, medan räntorna ligger på 21 % – men de borde egentligen ligga på 25 % eller mer för att bromsa inflationen.
Problemet förvärras av att Putin har politiskt låst räntan vid 21 %, vilket hindrar Ryska centralbanken från att kontrollera inflationen. Resultatet?
- En centralbank i kaos, som ständigt får kritik från den ryska duman.
- En försvarsindustri som blöder pengar, där företag spenderar 25 % av sina intäkter på att betala av sina skulder.
- Skyhöga låneräntor, på 30 % och högre, vilket driver företag mot konkurs.
Den kortsiktiga risken – bankkris och panikuttag
Rykten har spridits i Ryssland om att kontantuttag ska begränsas till 10 000 rubel per dag (ca 98 USD), och att insättningar kan frysas – vilket i praktiken betyder att regeringen inte har tillgång till pengar och att folk inte kan ta ut sina egna besparingar.
Om dessa rykten leder till en rusning på bankerna, kommer det ryska banksystemet att krascha, eftersom staten inte har råd att rädda bankerna.
Kreml har redan behövt gå ut och förneka att det finns sådana planer – men den ryska allmänheten vet att en officiell dementi ofta betyder att det ligger en sanning bakom.
Den långsiktiga risken – fullständig ekonomisk kollaps
Ryssland kan inte fortsätta pumpa in pengar i försvarsindustrin.
Ryska centralbanken har inget utrymme kvar att stödja banksystemet, vilket innebär att regeringen bara har några alternativ kvar:
- Massiva skattehöjningar (politiskt omöjligt)
- Ytterligare räntehöjningar (skulle krascha ekonomin)
- Trycka mer pengar (katastrofal inflation)
- Stå inför en statsbankrutt
Den verkliga dödsstöten kommer dock från de nya sanktionerna som infördes av den avgående Biden-administrationen, med stöd från den tillträdande administrationen.
De kallas ”Armageddon-sanktionerna”, och de har krossat den ryska oljeindustrin:
- Ryska tankers är nu isolerade och kan inte längre leverera olja.
- Ryssland förlorar 73 miljarder dollar i oljerevenue.
- Oljeexporten är i princip blockerad, och till och med Rysslands vänner som Indien och Kina undviker nu att köpa rysk olja.
Medan det ryska banksystemet redan är på gränsen till kollaps, har sanktionerna nu klippt av den sista ekonomiska livlinan – oljan.
Hur påverkar detta kriget?
Putin vet hur illa det här är.
Han behöver desperat att USA ska tro att han har vunnit kriget och att det enda rätta är att ge honom en fredsuppgörelse som låter honom behålla sina vinster.
Men i verkligheten:
- Rysslands militära övertagande är mycket skört – vilket vi ser i exempelvis Kursk.
- Ukraina nöter ner de ryska styrkorna på marken.
- Den ukrainska ekonomin håller sig flytande, medan den ryska faller isär.
Putin hoppas att den nya amerikanska administrationen är naiv nog att tro att han har en stark förhandlingsposition. Men sanningen är att USA just nu har alla kort på handen.
Den ryska ekonomin kommer inte att överleva hela 2025 utan en massiv kollaps.
Det betyder att om Ukraina och dess allierade håller ut, så kan Putin vara den som blir tvingad att ge upp.
Slutsats: Putin är fast i sin egen ekonomiska fälla
Det är ekonomin, inte striderna vid fronten, som kommer att fälla Putin i slutändan.
Men det kräver att väst håller fast vid sanktionerna och inte låter sig luras av Putins falska styrka.
Detta är inte München 1938, det är inte en tid för kompromisser.
USA och Europa kan vinna detta, men det kräver att de fortsätter att sätta press.
Vi är närmare seger än vi tror – nu är det inte läge att backa.
