Hur länge kan Putin fortsätta kriget mot Ukraina?
Nästan tre år in i kriget i Ukraina börjar Vladimir Putin bli alltmer orolig för den ryska ekonomins tillstånd. Trots att Ryssland visat en viss ekonomisk uthållighet har sprickorna nu blivit omöjliga att ignorera.
Höga räntor och investeringskris
Lånekostnaderna i Ryssland har skjutit i höjden, med räntor på 21 %, vilket skapar enorm press på företag och näringsliv. Storföretagens chefer, inklusive Igor Sechin från Rosneft och oligarken Oleg Deripaska, har öppet kritiserat den ekonomiska politiken. Deripaska varnade redan 2023 för att Ryssland kan få slut på pengar, och nu börjar även regeringsnära ekonomer ifrågasätta hur länge systemet kan hålla.
Rysslands nationella välfärdsfond, som historiskt fungerat som en ekonomisk buffert, håller snabbt på att tömmas. Den likvida delen av fonden har minskat från 100 miljarder dollar vid invasionens början till enbart 38 miljarder dollar idag.
Samtidigt har inflationen ökat till 9,5 % per år, och den ryska centralbanken försöker balansera situationen genom räntemanövrer – något som Putin själv nu lägger sig i. När han i december krävde ett ”balanserat beslut” från centralbanken avstod de från en förväntad räntehöjning, vilket visar hur politiken allt mer styr ekonomin snarare än sunda finansiella beslut.
Kan Ryssland faktiskt få slut på pengar?
Enligt Benjamin Hilgenstock, ekonom vid Kyiv School of Economics, befinner sig den ryska ekonomin i en ”långsam död”. Han menar att även om Ryssland kontrollerar sin egen valuta och teoretiskt sett kan fortsätta finansiera kriget i rubel, så kommer det att bli allt mer smärtsamt.
Ett växande problem är bristen på efterfrågan på ryska statsobligationer. Med en banksektor som till stor del är statsstyrd kan Kreml tvinga banker att köpa statspapper, men det är en strategi med hög risk. För att täcka budgetunderskottet har Ryssland också börjat erbjuda subventionerade lån, vilket skapar ytterligare inflationstryck och gör att centralbankens penningpolitik tappar sin effektivitet.
Hög risk för en bankkris
Enligt den ryska tankesmedjan TsMAKP, som rådgör med regeringen, är risken för masskonkurser inom näringslivet överhängande. Vid slutet av 2024 befann sig en av fem företag i en riskzon där räntekostnaderna motsvarade två tredjedelar av deras justerade intäkter.
Den brittiska analysfirman Capital Economics menar att Ryssland nu befinner sig i en ”hög risk” för en bankkris. Bankutlåningen ökar med 20 % per år, trots höga räntor, och en stor del av lånen är kortfristiga eller har rörlig ränta – vilket gör dem extremt känsliga för räntehöjningar.
Samtidigt som ryska banker kämpar med kreditrisker, upplever de en inflöde av insättningar från en befolkning som inte vet var de ska placera sina pengar för att skydda sina besparingar. Enligt Oxford Economics har detta skapat en illusion av stabilitet, men i grunden befinner sig ekonomin i en recession.
Kan västvärlden pressa Ryssland ytterligare?
Trots ekonomiska påfrestningar har Ryssland fortfarande en viss motståndskraft, delvis tack vare fortsatt oljeexport till Kina och Indien. Men experter menar att om västvärlden stramar åt sanktionerna ytterligare och lyckas minska Rysslands oljeintäkter på allvar, kan den ekonomiska stabiliteten snabbt undermineras.
För att få ett slut på kriget anser europeiska säkerhetskällor att det är avgörande att hålla fast vid stödet till Ukraina. En hög europeisk säkerhetskälla uttrycker frustrationen över att vissa länder tvekar i sitt stöd:
”- Om vi bara håller ut i två eller tre år till, kommer Putin att vara i allvarliga problem. Men vi måste ha is i magen och inte vackla.”
Slutsats
Putins ekonomi är på en nedåtgående spiral. Även om Ryssland inte nödvändigtvis ”får slut på pengar”, blir det allt mer kostsamt att fortsätta kriget. Den ryska ledningen tvingas nu välja mellan att höja skatterna, låna mer pengar eller trycka mer rubler – alla alternativ som riskerar att driva landet djupare in i ekonomisk instabilitet.
Frågan är inte om Ryssland klarar sig ekonomiskt, utan hur mycket smärta det ryska folket är beredda att uthärda för Putins krig. Med fortsatt internationell press kan det visa sig att den största fienden för Kreml inte är västvärldens vapen, utan deras egen ekonomi.
