Europas kamp mot Rysslands skuggflotta
Ryssland har fortsatt att använda sin ”skuggflotta” för att kringgå västerländska sanktioner och finansiera sitt krig i Ukraina. Nu överväger europeiska länder storskaliga beslag av ryska oljetankers i Östersjön, efter flera sabotageincidenter mot undervattensinfrastruktur.
I hemliga förhandlingar diskuterar EU-länder och baltiska stater hur de kan använda internationell lagstiftning för att beslagta ryska fartyg under förevändning av miljöskydd eller piratbekämpning. Om det inte lyckas kan de gå vidare med egna nationella lagar för att enklare kunna stoppa tankers i sina farvatten.
”- Nästan 50 % av den sanktionerade handeln med rysk sjöburen olja sker genom Finska viken”,
säger Estlands utrikesminister Margus Tsahkna och förklarar att vi kan inte blockera hela havet, men vi kan kontrollera mer och agera mer.
Skuggflottan – en livlina för Putins krig
Trots sanktionerna har Rysslands skuggflotta vuxit exponentiellt och står nu för över 80 % av all rysk råoljeexport. Denna flotta består av åldrande tankers med oklar ägarstruktur och tveksamma försäkringar, vilket gör dem svåra att spåra och stoppa juridiskt.
2023 transporterade 348 skuggflottfartyg olja från Östersjöhamnar – en tredjedel av Rysslands årliga försvarsbudget. Utan en kraftfull insats mot denna illegala handel menar experter att Putin kan fortsätta finansiera sin krigsmaskin på obestämd tid.
Enligt experter kan skuggflottan även användas för sabotageaktioner. Flera kommersiella fartyg har varit involverade i fyra bekräftade attacker på undervattensinfrastruktur i Östersjön sedan 2022. Ett exempel är tankern Eagle S, som misstänks ha skadat Estlink 2 – den viktigaste elkabeln mellan Finland och Estland.
Vi ser en eskalering säger Christian Bueger, professor i maritim säkerhet vid Köpenhamns universitet. Han menar att fler attacker på kritisk infrastruktur, både till havs och på land, är att vänta.
Juridiska hinder och risker med fartygsbeslag
Även om det finns en stark vilja att gripa in och beslagta ryska tankfartyg, innebär det också betydande juridiska och diplomatiska risker.
Det finns tre huvudsakliga strategier som EU och de baltiska länderna diskuterar:
- Beslag på miljögrunder – Eftersom många av dessa tankers är över 15 år gamla och i dåligt skick, finns en hög risk för oljaustläpp och miljöskador.
- Beslag genom piratlagstiftning – Ryssland har anklagats för att använda kommersiella fartyg i sabotageaktioner mot undervattensinfrastruktur.
- Nya nationella lagar – Länder som Estland och Finland överväger lagstiftning som kräver att tankers i Östersjön måste ha en godkänd försäkring, vilket skulle ge rättslig grund att stoppa fartyg med oklar försäkring.
Problemet är att internationell rätt begränsar möjligheten att beslagta fartyg utanför nationella territorialvatten (12 nautiska mil från kusten). I dessa fall bestämmer fartygets flaggstat vem som har jurisdiktion – vilket ofta är länder långt ifrån Europa.
Att genomföra beslag längre ut till havs kan leda till rättsliga tvister som kan kosta länderna tiotals miljoner dollar, varnar internationella jurister. Det kan också provocera Ryssland att eskalera genom att skicka sin flotta som skyddskonvoj för sina tankers.
Fallet Eagle S – ett exempel på utmaningarna
I december 2023 genomförde finska myndigheter en spektakulär operation där specialstyrkor bordade och beslagtog tankern Eagle S, misstänkt för att ha skadat Estlink 2. Fartyget transporterade 100 000 fat rysk olja och bedömdes utgöra ett hot.
Men när en utredning visade att besättningen inte medvetet styrt fartyget in i finska vatten, tvingades Finland släppa det – en juridisk motgång som visar hur svåra dessa beslag är att genomföra. Nu riskerar Finland att dras in i rättsliga processer mot fartygets emiratiska ägare, eftersom incidenten skedde utanför Finlands territoriella vatten.
Detta är en politisk och juridisk mardröm,” säger Isaak Hurst, expert på internationell maritim lag. Att införa nationella lagar för att beslagta fartyg i internationellt vatten är extremt riskabelt och kan leda till enorma diplomatiska konsekvenser.
EU skärper sanktionerna – men räcker det?
EU har redan svartlistat 74 skuggflottsfartyg och fler sanktioner är på väg. Men många menar att det inte räcker.
Litauens energiminister Žygimantas Vaičiūnas påpekar att Ryssland hittar kryphål i de nuvarande sanktionerna. Därför måste vi slå tillbaka mot skuggflottan om vi ska få effekt.
För att stärka lagligheten i framtida fartygsbeslag överväger EU att anta en gemensam rättslig standard för att tolka internationell rätt, vilket skulle ge enhetliga riktlinjer för åtgärder mot skuggflottan.
Samtidigt går vissa länder vidare på egen hand. Litauen planerar att införa lagar som gör det möjligt att beslagta fartyg som släpper ankare i deras exklusiva ekonomiska zon (EEZ), även om det sker utanför territorialvattnet.
Vi har möjlighet att vidta fler åtgärder, om det handlar om nationell säkerhet och vårt lands egendom, är det berättigat.
Slutsats – en växande konflikt till havs
EU och de baltiska länderna har bestämt sig för att slå tillbaka mot Rysslands skuggflotta, men rättsliga och diplomatiska utmaningar gör processen långsam och riskfylld.
Samtidigt fortsätter Ryssland att utnyttja internationell sjöfartslagstiftning och skuggflottan för att finansiera sitt krig i Ukraina – medan EU och väst kämpar för att hitta en effektiv motstrategi.
Frågan är: Kommer de juridiska och diplomatiska riskerna hindra Europas offensiv mot skuggflottan, eller är vi på väg mot en större konflikt på Östersjön?
