Rysslands ekonomi i fritt fall
De officiella siffrorna för april från Ryssland har nu publicerats och även om de är tydligt manipulerade, följer de ett mönster som blir allt mer alarmerande. Samtidigt finns data utanför Kremls kontroll som visar en verklighet regeringen inte längre kan dölja.
Oljan går från kassako till kollaps
Rysslands olje- och gasintäkter har minskat kraftigt. En kombination av fallande global efterfrågan, som bland annat är ett resultat av Trumps tullpolitik, samt sjunkande priser, ledde till ett intäktsbortfall på 17 % i mars, motsvarande cirka 8,4 miljarder dollar. Justerat för köpkraft motsvarar det över 33 miljarder dollar i amerikanska termer. Detta är en katastrof för en ekonomi så beroende av energiexport.
Landets budget utgår från ett oljepris på 70 dollar fatet, men på grund av rabatter (upp till 30 %) säljer Ryssland idag sin olja för cirka 44 dollar. Med utvinnings kostnader på 26 dollar och transportkostnader runt 9 dollar per fat återstår i bästa fall 7 dollar i vinst.
2022 stod oljan för 45 % av Rysslands statsintäkter. 2025 är andelen nere på 25 %. Ett sådant tapp är ohållbart för vilken ekonomi som helst, särskilt en så ensidigt uppbyggd som den ryska.
Statsunderskott och tömda reserver
Enligt Rysslands egna siffror uppgick budgetunderskottet i mars till 26,77 miljarder dollar, för första kvartalet. Pengarna kommer från den Nationella Välståndsfonden (NWF) (om det nu finns något kvar). Det spekuleras i att fonden i praktiken är tom eller nära uttömd.
Ytterligare tecken på en ekonomisk kris är att ryska affärsbanker slutat låna ut pengar till företag. Officiellt förnekas det, men mängden rapporter pekar på motsatsen. Samtidigt har staten upphört med att ”trycka pengar” till industrin, eftersom detta eldat på inflationen utan att ge tillräcklig effekt.
Vapenindustrin drabbas också. Företag inom sektorn får inte längre tvångsfinansiering från staten, delvis på grund av arbetskraftsbrist, delvis för att de inte kan återbetala lånen. Dessa företag är nu helt beroende av statliga beställningar (som ofta försenas), vilket skapar en ohållbar situation där ansvaret juridiskt sett ändå faller på företagen.
Krigskostnaderna fortsätter att öka. Under årets första kvartal steg statens utgifter med 25 %. Rekrytering, dödssiffror och militär förbrukning kostar miljarder, men någon förändring i strategin syns inte.
Putins dubbelspel
Putin själv har erkänt att utgifterna är för höga och att underskottet växer. Han har också visat viss förståelse för att ”trycka mer pengar” bara skulle förvärra situationen. Men samtidigt vägrar han skära ned på det som egentligen driver krisen dvs krigskostnaderna.
Rubeln ären konstgjord styrka med skadliga konsekvenser
Rubeln har förstärkts med 17 % under året och ligger nu på cirka 82 per dollar. Men denna uppgång är inte resultat av marknadskrafter utan av manipulation från Ryska Centralbanken. Företag tvingas växla in 100 % av sin utländska valuta till rubel, vilket minskar deras vinster. Centralbanken använder sedan dessa dollarreserver för att konstgjort stärka rubeln, men ger färre rubel tillbaka till företagen.
Resultatet är att exporten fördyras, företagens vinster minskar, skatteintäkterna sjunker och underskottet förvärras. Den enda långsiktiga lösningen vore att låta rubeln falla, men då skulle tidigare insatser gå till spillo. Kort sagt: staten har flyttat pengar från ena fickan till den andra, bara för att upptäcka att båda är tomma.
Inflation är utom kontroll trots skyhög styrränta
Den ryska Inflationen har stigit från 7,7 % till 10,3 % det senaste året, och ökar fortsatt. Trots en styrränta på 21 %, som Centralbanken ville höja till 24 %, men som Putin satte stopp för, främst för att undvika kaos på bolånemarknaden där hushållsräntor subventionerats till runt 4 %. En höjning till 24 % hade slagit hårt.
Ändå blev effekten förödande. Konkursrekorden för icke-militära företag slogs däribland landets sista tv-tillverkare, Kvant, som tvingades lägga ner tillverkningen på grund av höga kostnader.
Målet för inflationen är 4 %, men maten sticker ut. Den officiella livsmedelsinflationen ligger på 12,4 %, men siffror för basvaror som gurka, kål, potatis och lök visar ökningar på över 35 %. Värst av allt är att livsmedelspriserna nu stiger snabbare än andra varor.
Stagflation gör att fabriker säljer med förlust
Ryska tillverkningspriser (alltså vad producenterna tar betalt) har stigit med endast 5,9 %. Samtidigt är inflationen nästan det dubbla. Företagen tvingas alltså sälja till priser där de inte längre gör vinst. Det här är ett skolboksexempel på stagflation, när ekonomin stagnerar men priserna ändå ökar.
Importpriser, särskilt på krigsmateriel från Kina, eldar på inflationen ytterligare. Kina tjänar stort, men för Ryssland är det ytterligare en förlustpost.
Slutsatsen är att Ryssland närmar sig ekonomisk kollaps
- Intäkterna från olja och gas faller snabbt, främst till följd av global nedgång och Trumps handelspolitik.
- Rubelns konstgjorda styrka kväver exportföretagens lönsamhet.
- Inflation och lönekostnader är ohållbara.
- Landets reserver är sannolikt nere på runt 35 miljarder dollar som är en nivå som kan ta slut redan i slutet av tredje kvartalet.
Såvida inget drastiskt förändras (som till exempelvis en snabb återhämtning av oljepriset), är Ryssland på väg mot bankrutt till sensommaren eller tidig höst. Att trycka mer pengar kan ge några månaders andrum, men leder bara till ännu högre inflation. Företagen har redan tappat förmågan att hantera krisstimulans.
Både Centralbanken och finansdepartementet har i princip slut på alternativ. Den externa chock som experter länge pekat ut som avgörande dvs ett kraftigt prisfall på olja, har nu inträffat.
Rysslands ekonomiska motor är på väg att stanna. Och det finns ingen väg tillbaka.
