Ryska gråa tankers är under global press
Den gråa ryska flottan, ett nätverk av gamla, oregistrerade och ofta farliga tankfartyg, har blivit ett av de mest effektiva målen för västs samordnade sanktioner. Något som jag skrev om i början av året Europas kamp mot Rysslands skuggflotta.
Med över 700 fartyg nu svartlistade av EU, Storbritannien och andra aktörer, börjar effekten märkas på allvar, inte minst i Östersjön, där ett möte mellan ett estniskt fartyg och ett ryskt tankfartyg kunde ha slutat i kris. Men det är bara en liten del av den större bilden: Rysslands energiexport till havs är i fritt fall.
Ryska tankers stoppas
Västvärldens sanktioner mot Rysslands oljeexport till havs har börjat bita på allvar. I EU:s 17:e sanktionspaket, samordnat med Storbritannien, lades ytterligare 189 tankfartyg till på sanktionslistan. Det innebär att totalt 342 fartyg är direkt sanktionerade av EU, och räknar man in Storbritanniens egna tillägg samt andra globala aktörer har hela 706 ryska fartyg i den så kallade grå flottan blivit föremål för sanktioner. Det motsvarar över 10 % av världens samlade tankflotta, och siffran förväntas öka till 13 % innan årets slut.
Det här har fått påtagliga konsekvenser: exporten av rysk olja med dessa fartyg har minskat med hela 76 %. Förklaringen är enkel, de flesta länder vill inte ha att göra med oförsäkrade, osäkra och ofta mycket gamla fartyg, vars genomsnittsålder ligger på 20–25 år, trots att 20 år ofta betraktas som slutet på ett fartygs livscykel.
Fartyg utan flagg är i praktiken pirater
Många av dessa fartyg är byggda med enkel skrovstruktur istället för det säkrare dubbla skrovet, har undermåliga besättningar, saknar flagg (d.v.s. de är inte registrerade i något land), och har ingen rättslig status till havs, vilket gör dem till de facto pirater.
Ägarskapet är ofta dolt genom en kedja av bulvanbolag, falska försäljningar, namnbyten och registrerings-flyttar, allt för att dölja att Sovcomflot, Rysslands statliga rederi, är den verkliga ägaren.
Incident i Östersjön ökar risk för konflikt
Ett av dessa fartyg, Jaguar, registrerat i Gabon men utan flagg, var på väg mot terminalen utanför St Petersburg när det blev måltavla för den estniska kustbevakningen. Fartyget följde inte reglerna, dess transponder var avstängd, och det flöt utan last, vilket minskade risken för ryska motreaktioner.
Men Estlands försök att stoppa fartyget slutade i förödmjukelse. Med endast åtta moderna men begränsade patrullfartyg och en obemannad helikopter kunde de inte borda fartyget. Istället larmade det ryska hamnmyndigheter, vilket snabbt ledde till att ett ryskt Su-30 stridsflygplan kränkte estniskt luftrum. Kort därefter dök två portugisiska NATO-F16 upp och tvingade bort ryssen, men situationens blev uppenbart mycket farligt.
Sedan dess har Ryssland börjat eskortera sina tankfartyg ut ur Finska viken med krigsfartyg, en upptrappning som signalerar att Moskva är redo att tänja på gränserna ytterligare.
Sanktionerna fungerar som slår hårt mot Ryssland
Trots rysk aggressivitet visar utvecklingen att sanktionerna biter. Ryssland spenderade cirka 2 miljarder dollar på att köpa upp dessa billiga, gamla tankers från hela världen, men nyttan av dem minskar snabbt. I januari 2025 stod dessa fartyg för 53 % av Rysslands oljeexport via havet, ned från 65 % året innan. Många hamnar vägrar nu ta emot dem, de har svårt att rekrytera besättningar, och de tvingas till längre rutter eftersom länder som Egypten börjar neka dem tillträde till Suezkanalen.
Idag är Ryssland i praktiken beroende av sina cirka 100 lagliga Sovcomflot-fartyg samt 79 grå tankers som ännu inte har kunnat sanktioneras, ofta för att ägarskapet är oklart. Men även dessa står inför ökande risker.
Fem pelare för sanktionsefterlevnad
- Hamn- och tjänsteförbud
Sanktionerade fartyg får inte anlöpa EU-hamnar eller ta emot tjänster som bunkring, reparation eller försäkring från EU-aktörer. - Tryck mot tredje part
EU och Storbritannien går nu även efter rederier och mäklare i Förenade Arabemiraten, Turkiet, Hongkong och Seychellerna. - Internationell samordning
Tillsammans med G7, IMO och flaggstater lägger EU och UK press på länder att sluta ge skydd åt gråa fartyg. - Övervakning med AI
Mer än 1 000 fall av ”mörk sjöfart” (avstängda transpondrar), 790 illegala ship-to-ship-överföringar, och manipulation av GPS-positioner har registrerats. - Ekonomiska åtgärder
Sekundära sanktioner riktas mot banker och handlare som försöker genomföra affärer med grå flottan.
Slutsats
Trots Rysslands försök att utmana och provocera, är det tydligt att sanktionerna fungerar. Det handlar inte om att borda fartyg eller att dramatiskt stoppa dem till havs, utan att göra dem obrukbara. Ryssland får svårare att sälja sin olja, svårare att frakta den och tvingas sälja den till kraftigt rabatterade priser. Med ett reellt pris på omkring 43 dollar fatet när produktionskostnaden närmar sig detsamma, blir det till slut billigare att låta oljan stanna i marken.
Samtidigt faller efterfrågan: Kina har minskat sin oljeimport från Ryssland med 13 % senaste månaden, kolimporten har halverats. Indien köper mindre, och Saudiarabien fyller på marknaden med billig olja.
Putin må tro att kriget avgörs på slagfältet, men verkligheten visar något annat. Rysslands ekonomi blöder långsamt, och sanktionerna mot tankflottan är en av de djupaste såren. Ju mer pressen ökar, desto mer desperata blir reaktionerna. Men Europas beslutsamhet verkar hålla och varje dag utan oljepengar gör att Ryssland går ett steg längre bort för att fortsätta kriget mot Ukraina.
