USA beslagtar ännu ett ryskt tankfartyg och Moskva hotar, men backar
Det som alltmer börjar likna en följetong till havs har fått ett nytt kapitel. Enligt uppgifter har USA beslagtagit ytterligare ett tankfartyg kopplat till den ryska så kallade skuggflottan. Denna gång handlar det om tankern Sophia, som stoppades och togs över i Karibiska havet.
Beslaget kommer kort efter att amerikanska styrkor tidigare tagit kontroll över tankern Bella-1, även känd under namnet Marinera. Det fartyget hade varit under jakt av den amerikanska kustbevakningen i över två veckor och lyckades initialt ta sig igenom blockaden mot sanktionerade ryska oljetransporter.
Ryska krigsfartyg på plats men utan att agera
Det mest anmärkningsvärda i det senaste ingripandet är att Rysslands militär är närvaro under själva amerikanska operationen. Enligt Reuters befann sig både ryska örlogsfartyg och en rysk ubåt i närheten av tankern när den bordades av amerikanska styrkor.
Trots detta vidtogs inga åtgärder.
Moskva försökte alltså avskräcka med hot om militär närvaro, men när det kom till kritan valde Ryssland att inte utmana amerikanerna. Ett direkt militärt ingripande bedömdes uppenbarligen som för riskabelt.
En tydlig signal är att eskalations skräcken spricker
Att USA nu öppet beslagtar ryska oljefartyg ute på internationellt vatten markerar ett tydligt skifte. Hot om eskalation har under lång tid fungerat som ett effektivt ryskt påtryckningsmedel gentemot väst. Men i detta fall fungerade det inte.
Under Donald Trump ledning verkar den amerikanska hållningen vara tydlig: när ett mål identifieras, agerar man, oavsett ryska protester.
Detta skickar också en signal till de europeiska och amerikanska politiker som i åratal varnat för att ”inte provocera” Moskva och ständigt talat om att ”undvika eskalation”. I praktiken har denna linje ofta inneburit passivitet. När USA nu kliver fram och agerar, svarar Ryssland med reträtt.
Moskvas svar
Rysslands officiella reaktion på beslagen blev snabbt offentlig:
”- Ingen stat har rätt att använda våld mot fartyg som är korrekt registrerade i andra staters jurisdiktioner.”
Ett uttalande som klingar ihåligt, särskilt med tanke på Rysslands eget agerande mot civila handelsfartyg i både Svarta havet och Azovska sjön. Att Kreml nu lutar sig mot folkrättsliga formuleringar snarare än militär kraft säger mer än orden själva.
USA har nu vid upprepade tillfällen visat att den ryska skuggflottan inte längre opererar ostört. Ryssland testar gränser, men backar när motparten inte gör detsamma. För första gången på länge är det Moskva som väljer att inte eskalera.
Och det är, oavsett politisk hemvist, ett mycket tydligt och viktigt tecken.
Förnedringen fortsätter
Konsekvenserna av USA:s beslag av den ryska skuggflottans tankfartyg är i sig nästan lika talande som själva ingripandet.
Det ryska utrikesdepartementet, Ryska utrikesministeriet, gick snabbt ut och krävde att USA skulle säkerställa ”humant bemötande” av ryska medborgare ombord, respektera deras rättigheter och inte förhindra deras återresa till Ryssland.
Svaret från Washington lät dock inte vänta på sig.
Enligt Vita huset planerar USA att överlämna besättningsmännen från skuggflottans fartyg Marinera (som seglande under rysk flagg men kopplat till Venezuela), till rättsliga instanser. Med andra ord: inga fria hemresor. Inga diplomatiska undantag.
Mycket prat men ingen handling
I rysk inrikesdebatt låter det som vanligt annorlunda. Enstaka ledamöter och propagandister försöker rädda ansiktet genom högljudda utspel. Ett färskt exempel är en ledamot i duman vid namna Andreij Zjuravljov, som föreslog att Ryssland borde ”- sänka ett par amerikanska fartyg med torpeder”.
Det är stark retorik men väldigt tom.
Möjligheten fanns redan vid det första tankbeslaget. Ryska örlogsfartyg och en ubåt var på plats. Ändå hände ingenting. När det blivit skarpt läge har Ryssland valt att svälja förödmjukelsen, tankfartygen inkluderade.
Slutsignalen
Från hot om militär konfrontation till vädjanden om mänskliga rättigheter för besättningar i en illegal skuggflotta. Det säger mer än tusen pressmeddelanden.
Förnedringen är inte en engångshändelse.
Den pågår och världen ser på.
