Rysslands plan för Donetsk stöter på verkligheten
Medan världens uppmärksamhet tillfälligt riktas mot utvecklingen i Mellanöstern (läs analysen om (”Vad betyder kriget i Iran för Ukraina?”) fortsätter kriget i östra Ukraina med oförändrad intensitet. För Kreml är situationen i Donetskregionen fortfarande en av de mest avgörande frågorna i hela kriget.
Moskvas politiska mål är tydligt: att ta full kontroll över Donetskregionen. Helst redan under våren, eller i värsta fall under sommaren. De tidigare löftena om att nå regionens administrativa gränser före slutet av mars framstår dock i dag som mer propaganda än realistiska militära planer.
Planen på papperet
Den ryska operationsplanen är i grunden relativt enkel och på kartan ser den logisk ut. Den centrala målsättningen är att kunna isolera och därefter inta Kramatorsk-Slovjansk-området dvs den viktigaste ukrainska försvarszonen i norra Donetsk.
För att lyckas med detta krävs tre saker.
Det första är att nå och bryta den strategiskt viktiga logistikkorridoren Sloviansk–Izium–Tjuhuiv. Den kan nås från flera håll: från Bachmut-riktningen mot Sloviansk, via Yampol mot Lyman-vägen eller ännu längre norrut genom ett genombrott från området kring Drobysheve mot Sviatohirsk.
Det andra steget är att från Pokrovsk-riktningen bryta igenom mot Dobropillia och skära av ytterligare en viktig transportled som förbinder området med Kramatorsk.
Det tredje och avgörande steget skulle därefter vara att pressa direkt mot Kramatorsk från syd och väst, samtidigt som Sloviansk angrips från öst och nord.
Men för att detta överhuvudtaget ska bli möjligt måste Ryssland först ta Konstantynivka och Druzhkivka dvs två städer som hittills visat sig vara mycket svåra att bryta igenom.
Verkligheten på slagfältet
Problemet för ryssarna är att ingen av dessa tre delar av planen har uppnått några avgörande framgångar.
I området kring Pokrovsk har Ryssland samlat en stor styrkegruppering som ursprungligen var avsedd att bryta igenom mot Dobropillja. Där finns luftlandsättningsförband, flera marininfanteribrigader och betydande mängder infanteri.
Men i stället för att kunna genomföra ett genombrott binds dessa styrkor nu upp i hårda strider kring Pokrovsk och Myrnohrad. Striderna har gradvis dragit in även närliggande områden, och de ryska förbanden pressas nu bland annat mot orten Hryshyne.
Det innebär att de inte längre har handlingsfriheten att plötsligt omgruppera och genomföra ett större genombrott mot Dobropillia.
Ett tidigare försök att avancera i den riktningen slutade dessutom med att den framryckande styrkan skars av, omringades och led stora förluster.
Stillastående på andra riktningar
På de övriga riktningarna syns heller inga större framgångar.
Försök att närma sig Sloviansk från Bachmut-området eller genom Lyman- och Sviatohirsk-sektorn har under senare tid inte förändrat kartbilden nämnvärt. Framryckningar saknas i praktiken.
Samtidigt finns det inte längre tillräckliga med ryska reserver för att samla offensiva styrkor av samma storlek som under de stora striderna vid Bachmut eller Avdiivka.
Den ryska taktiken har därför i många fall övergått till infiltration med små grupper. Men dessa försök leder ofta till höga förluster utan att skapa några operativa genombrott.
Ukrainska drönare spelar här en avgörande roll. De opererar dag och natt och angriper både infanterigrupper och logistiska rörelser.
Kostiantynivka är en avgörande spärr
När det gäller själva offensiven mot Kostiantynivka har situationen inte förändrats nämnvärt under den senaste tiden.
Den viktiga vägen mellan Pokrovsk och Bachmut, som passerar längs den södra kanten av staden, fortsätter att fungera som en stark ukrainsk försvarslinje. Försök att bryta igenom där har hittills misslyckats.
Utan kontroll över denna riktning är det mycket svårt att genomföra en större offensiv mot själva staden.
Ett långt och osäkert krigsmål
Sammantaget visar situationen att planerna på att snabbt ta hela Donetskregionen är långt mer komplicerade än de framstår på kartan.
Det som i ryska operationsplaner ser ut som en serie logiska steg riskerar i verkligheten att bli en lång, kostsam och oförutsägbar militär kampanj.
Just därför försöker Moskva parallellt pressa Ukraina i diplomatiska förhandlingar att lämna regionen frivilligt.
Och just därför fortsätter Kyiv att ge ett mycket tydligt svar att Donetsk kommer inte att överges.
Kriget i regionen fortsätter och de ambitiösa planerna på papperet möter gång på gång verkligheten vid fronten.
