Ryssland ökar trycket mot Ukraina
Sommaren har varit betydligt tuffare för Ukraina än våren. Ryssland har ökat trycket mot landets logistik, hamnar, försvarsindustri och front samtidigt som flera politiska och militära beslut i Kyiv kan ifrågasättas. I denna analys ger vår gästskribent sin bild av vad som gått fel under sommaren, men jag vill också tillägga att situationen är långt ifrån är hopplös.
Det är lätt att betrakta kriget i Ukraina som en enkel ekvation där varje ukrainsk motgång beror på att Ryssland har fler soldater, fler robotar och större industriella resurser. Till stor del är det naturligtvis sant. Ryssland är en betydligt större stat och har under flera år ställt om stora delar av ekonomin för krig.
Men krig avgörs inte bara av vilka resurser man har. Det handlar också om vilka beslut man fattar och sommaren 2026 har innehållit flera ukrainska beslut som åtminstone i efterhand är svåra att förstå och det är förstås lätt att vara efterklok.
Kriget mot logistiken
Ukraina har under sommaren utökat sina långdistansattacker inne i Ryssland. Under våren och början av sommaren såg det väldigt just ut när Ukraina hade sina attacker mot raffinaderier, oljeinfrastruktur, militärindustri och flygbaser.
Men sen började Ukraina attackera mer tveksamma mål, enligt mig och det jag menar är den omfattande kampanjen mot Wildberries, Rysslands största e-handelsföretag.
Ukraina hävdar att företaget och dess logistik används för att försörja den ryska militären och har under sommaren angripit ett stort antal av företagets distributionscentraler. I mitten av augusti hade sju av Wildberries tio största lager träffats och förstörts.
Ukraina har också angripit ryska hamnar och handelsinfrastruktur vid Svarta havet. Attacken mot Novorossijsk den 12 augusti träffade både den ryska flottbasen och två stora spannmålsterminaler.
Militärt går det att argumentera för dessa mål. Ett modernt krig är beroende av civil logistik och hamnar kan användas både civilt och militärt.
Ryssland har svarat med samma mynt men i mycket större skala
Ryssland behövde naturligtvis ingen ursäkt för att angripa ukrainsk civil infrastruktur. Moskva har gjort det sedan krigets början och det vore historielöst att påstå att attackerna började som ett svar på Ukrainas kampanj, men under slutet av sommaren har Ryssland ökat omfattningen enormt.
Ryssland har systematiskt slagit mot ukrainska distributionscentraler, lager, postterminaler, stormarknader och annan logistisk infrastruktur. Nova Poshtas anläggningar har träffats upprepade gånger och lager tillhörande flera stora ukrainska företag har förstörts.
Här har Ryssland en fördel som Ukraina saknar dvs det har en större möjlighet att göra allt i en betydligt större skala.
Ukraina kan förstöra Wildberrieslager inne i Ryssland. Ryssland kan svara genom att skicka hundratals drönare och robotar mot Ukrainas betydligt mindre och mer koncentrerade logistiska system. Jag menar självklart inte att Ukraina ska sluta angripa Ryssland, men det betyder att valet av mål måste vara genomtänkt.
Svarta havet har blivit ett stort problem
Ännu allvarligare är utvecklingen i Svarta havet.
Ukrainas spannmålsexport är en av landets ekonomiska livlinor. De stora hamnarna kring Odessa har under normala förhållanden hanterat omkring 90 procent av Ukrainas spannmålsexport.
Det betyder inte att 90 procent av Ukrainas matförsörjning har försvunnit, men konsekvenserna märks redan genom tillfälliga brister på bland annat mjölk, socker, frukt och grönsaker.
Under augusti har fartyg tvingats söka sig mot Ukrainas mindre Donauhamnar. Där har kapaciteten inte räckt till. I slutet av augusti låg uppemot 70 fartyg i kö utanför Sulinakanalen och väntade på möjlighet att ta sig fram till ukrainska hamnar.
Mellan den 1 och 21 augusti exporterade Ukraina bara omkring 539 000 ton spannmål. Under samma period förra året var siffran omkring 1,73 miljoner ton. Det här sker dessutom mitt under skörden. För ett land som redan är beroende av enormt ekonomiskt stöd från Europa är det ett mycket allvarligt problem.
Rysslands nya vapen kom vid värsta tänkbara tidpunkt
Samtidigt har Rysslands långdistanskrig förändrats.
Nya och förbättrade attackdrönare och robotar har börjat användas samtidigt som Ukraina lider brist på luftvärnsrobotar. Jetdrivna Geran-varianter och Banderol-system kompletterar nu ballistiska Iskanderrobotar, kryssningsrobotar och i vissa attacker även robotar från S-400-system som används mot markmål.
Resultatet är ett betydligt svårare problem för det ukrainska luftförsvaret.
Ryssland försöker inte bara överbelasta luftförsvaret med enorma mängder billiga drönare. Man blandar olika vapentyper med olika hastigheter, flygprofiler och egenskaper för att göra attackerna svårare att stoppa.
Under attacken mot Kyivregionen den 20 augusti användes exempelvis Onyx, Zircon, Iskander-M, S-400-robotar, kryssningsrobotar och Banderol tillsammans med stora mängder drönare, och den 28–29 augusti genomförde Ryssland en attackserie som pågick i mer än 28 timmar. Över 550 drönare och kringströvande vapen användes tillsammans med robotar.
Det är ett luftkrig som Ukraina har allt svårare att möta med traditionellt luftvärn.
Katastrofen utanför Kyiv
Men den kanske mest svårförklarliga händelsen under sommaren går inte att skylla på brist på Patriotrobotar.
Den 28 augusti träffade en rysk drönare ett ukrainskt ammunitionslager i Myla utanför Kyiv. Träffen utlöste enorma sekundära explosioner när granater, minor, ammunition och drönare började detonera. Minst 38 människor har dödats.
Det som gör händelsen särskilt allvarlig är att stora mängder ammunition hade lagrats nära ett bebyggt område.
Zelenskyj har själv reagerat mycket kraftigt och kallat hanteringen för ett brott. En brottsutredning har inletts för att ta reda på vem som fattade besluten kring lagringen.
Ryssland bär självklart på ansvaret för attacken, men Ukraina bär ansvaret för hur den egna ammunitionen lagras.
Efter mer än fyra års fullskaligt krig borde det vara självklart att stora ammunitionslager inom räckhåll för ryska långdistansvapen kommer att upptäckas och förr eller senare angripas.
Att koncentrera stora mängder explosivt material på en plats nära civila skapar dessutom precis det mål som Ryssland letar efter. Det är svårt att beskriva det som något annat än ett allvarligt misslyckande, tyvärr.
Samtidigt har politiken blivit stökigare
Problemen finns inte bara på slagfältet.
President Zelenskyj har haft en politiskt turbulent sommar. Avskedandet av försvarsminister Mykhailo Fedorov skapade omfattande protester och Fedorov har därefter öppet utmanat presidenten genom att kräva att Ukraina hittar ett sätt att återinföra val trots krigstillståndet.
Jag är personligen tveksam till Fedorovs krav. Att organisera ett nationellt val medan miljontals ukrainare befinner sig utomlands, hundratusentals tjänstgör i militären och delar av landet är ockuperade skulle vara oerhört komplicerat. Risken för att ett val skapar ytterligare politiska konflikter mitt under kriget är uppenbar.
Men själva konflikten visar att den politiska enighet som präglade Ukraina under krigets första år håller på att förändras.
Samtidigt har en ny korruptionsutredning nått personer nära presidentadministrationen. Kyrylo Budanovs namn förekommer i uppgifter kring inspelningar i den så kallade Forrest Gump-utredningen. Det är viktigt att betona att detta inte innebär att Budanov är dömd eller ens att alla påståenden mot honom är styrkta. Budanov själv har sagt att domstolarna måste avgöra vad som faktiskt hänt, samt han har kritiserat den Ukrainska mobiliseringssystemet. Men politiskt kommer skandalen vid sämsta tänkbara tidpunkt.
Ukraina behöver mer pengar från Europa och USA samtidigt som landet måste övertyga sina egna medborgare om att enorma uppoffringar fortfarande är nödvändiga. Då blir varje korruptionsskandal farlig.
Donbas är återigen det stora militära problemet
På fronten är situationen samtidigt bekymmersam, framför allt i Donetsk.
Ryssland försöker nu angripa både de norra och södra delarna av Ukrainas så kallade Fortress Belt dvs försvarssystemet kring bland annat Slovjansk och Kramatorsk. Ryska styrkor försöker samtidigt isolera ukrainska förband genom att angripa logistiken bakom fronten.
Jag beskriver inte ett stort ryskt genombrott! Ryssland har haft svårt att omvandla sitt numerära övertag till stora operativa framgångar och de ukrainska styrkorna fortsätter att göra lokala motanfall. Men situationen har blivit tuffare än det var i våras och början av sommaren.
Här finns åtminstone en anledning till försiktig optimism. Mykhailo Drapatyi har fått ett större ansvar för att stabilisera situationen och har redan föreslagit förändringar av ledningsstrukturen i Donetsk för att bättre samordna försvaret.
Resultaten får vi bedöma senare.
Denna vinter kan bli den verkliga prövningen
Det är kanske ändå inte Donbas jag oroar mig mest för inför hösten.
Ryssland har under sommaren visat att landet kan genomföra mycket stora och långvariga attacker mot ukrainsk infrastruktur. Samtidigt utvecklas vapnen och Ukrainas lager av avancerade luftvärnsrobotar är begränsade.
Om Ryssland under hösten återgår till en massiv kampanj mot elproduktion, transformatorstationer, fjärrvärme och annan energiinfrastruktur kan vintern bli mycket svår.
Ukraina har klarat flera vintrar som många trodde skulle knäcka landet. Ukrainarna har blivit oerhört skickliga på att reparera förstörd infrastruktur och decentralisera energisystemet.
Men varje vinter börjar inte från noll eftersom skador ackumuleras, reservdelar förbrukas samt luftvärnsrobotar förbrukas och människors uthållighet är inte obegränsad.
Det finns därför en reell risk för att ytterligare stora grupper ukrainare söker sig till Polen och övriga EU om delar av landet får långvariga problem med elektricitet och uppvärmning och det är självklart inte bra för Ukrainas försvar.
Ryssland har dock sina egna problem
Det är samtidigt viktigt att inte göra samma misstag åt andra hållet och beskriva situationen som om allt plötsligt går superbra för Rysslands. Det gör det definitivt inte!
Ukrainas kampanj mot den ryska oljeindustrin har börjat få konsekvenser som är svåra att bortförklara. I slutet av augusti hade den ryska bensinproduktionen fallit till omkring 70 procent av den inhemska efterfrågan efter en serie ukrainska attacker mot raffinaderier.
Ryssland har tvingats importera bränsle och införa olika begränsningar. Regeringen har dessutom förlängt exportförbudet för diesel till slutet av september och bensinexporten är stoppad betydligt längre.
Det är ett bra exempel på skillnaden mellan de ukrainska långdistansattacker som jag tycker är strategiskt väl valda och de som är mer tveksamma.
Ett ryskt raffinaderi har ett direkt samband med landets ekonomi och förmåga att föra krig. Att slå mot raffinaderier tvingar Ryssland att välja mellan exportintäkter, militärens behov och den civila bränslemarknaden.
Det är precis den typ av mål Ukraina borde koncentrera sina långdistansresurser mot.
/Gästskribent
Ukraina har vänt svåra situationer tidigare
Jag kan hålla med gästskribent i viss mån, men trots allt detta finns det anledning att se på hösten med en viss optimism. Ukraina har befunnit sig i svåra situationer många gånger under det här kriget och gång på gång visat en imponerande förmåga att anpassa sig. När Ryssland utvecklar nya drönare utvecklar Ukraina nya sätt att skjuta ner dem. När Ryssland förändrar taktiken vid fronten förändrar Ukraina sitt försvar och samtidigt som Ryssland nu slår hårt mot Ukrainas ekonomi och logistik har Ukraina börjat orsaka verkliga problem för den ryska ekonomin genom attackerna mot raffinaderier och annan viktig infrastruktur och just nu verkar Ukraina återgott till dessa attacker.
Det är också lätt att glömma att Ryssland, trots sitt enorma övertag i både människor och materiel, fortfarande inte har lyckats åstadkomma något avgörande genombrott. Efter mer än fyra års fullskaligt krig står Ukraina fortfarande emot. Fronten är pressad, men den har inte kollapsat. Ukraina genomför fortfarande lokala motanfall och fortsätter samtidigt att flytta kriget hundratals kilometer in på ryskt territorium.
Sommaren har varit svår och vintern kan bli ännu svårare. Men det här kriget har gång på gång visat att några dåliga månader inte avgör utvecklingen. Ukraina har fortfarande en enorm förmåga att lära sig, anpassa sig och hitta nya sätt att slå tillbaka.
Ryssland ökar just nu trycket mot Ukraina. Men Ukraina har fortfarande alla möjligheter att öka trycket tillbaka.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
