Analys

Två sidor av samma natt

Natten blev ännu en våldsam natt i Ukraina och Ryssland. Ryska robotar slog mot Kyiv Ukrainska drönare slog strategiska mål långt inne i Ryssland.
Två sidor av samma natt

Två sidor av samma natt

Natten till den 17 september blev ännu en våldsam natt i Ukraina och Ryssland. Medan ryska robotar slog mot Kyiv och andra ukrainska städer. Ukrainska drönare träffade strategiska mål långt inne i Ryssland dvs en militär flygbas i Rostov och ett av landets största oljeraffinaderier.

Det blev ännu en natt med flyglarm, explosioner och bränder på båda sidor av fronten. Ryssland genomförde omfattande robot- och drönarangrepp mot Ukraina. Kyiv utsattes återigen för ballistiska robotar samtidigt som bland annat Odesa och Zaporizjzja attackerades. I Kyiv skadades bostäder, kontorsbyggnader och lagerlokaler. Minst tolv människor skadades enligt de första uppgifterna, däribland två barn på tio och tolv år, och nio personer behövde sjukhusvård.

Även Odesa träffades. Där skadades bland annat ett flerfamiljshus och civila rapporterades bland de skadade. Sammantaget rapporterade Reuters att över 20 människor skadades i den ryska attackvågen mot Ukraina och att åtta regioner berördes.

Det börjar tyvärr bli en ganska välbekant bild. Men samtidigt som Ryssland anföll Ukraina pågick någonting annat hundratals kilometer in på ryskt territorium.

Ukraina genomförde en av sina större långdistansoperationer mot Ryssland och den här gången valdes två mycket intressanta mål.

Militärflygplatsen mitt i Rostov

Under natten började filmer dyka upp från Rostov-na-Donu. Explosioner hördes, en stor brand syntes och lokalbefolkningen filmade både drönare och intensiv rysk luftvärnseld. Rostovs guvernör bekräftade senare drönarangreppet och uppgav bland annat att en transformatorstation skadats och att fyra stadsdelar blivit utan elektricitet.

Men det viktigaste målet var militära flygplatsen Rostov-Central.

De första filmerna tydde på att det brann inne på själva flygbasen och att sekundära explosioner förekom. Senare kom den ukrainska säkerhetstjänsten SBU med betydligt mer detaljerade uppgifter.

Enligt SBU träffades ett An-12 och två An-26 transportflygplan samt tre helikoptrar. En större brand ska ha uppstått på uppställningsområdet för flygplan och helikoptrar, tillsammans med sekundära detonationer. Uppgifterna om exakt hur svårt varje flygplan skadades bör fortfarande behandlas som ukrainska uppgifter tills mer bildmaterial finns, men själva attacken och branden på flygbasen är väl belagda.

Det här är dessutom ingen obetydlig flygplats. Rostov ligger nära Ukraina och fungerar som en viktig knutpunkt för den ryska militära närvaron i södra Ryssland. Flygplatsen används bland annat för militär transport och försörjning av de ryska styrkor som krigar i Ukraina.

Det gör transportflygplanen till särskilt intressanta mål.

Ett transportflygplan avfyrar kanske inga kryssningsrobotar mot Kyiv, men krig vinns inte bara av de vapensystem som skjuter. Någon måste transportera soldater, reservdelar, ammunition och annan materiel. Det är precis samma logik som vi nyligen skrev om i Operation Vivaldi vid Lyman: Ukraina försöker allt oftare angripa systemen bakom den ryska armén, inte bara soldaterna längst fram.

Sedan började ett av Rysslands största raffinaderier brinna

Samtidigt flög andra ukrainska drönare betydligt längre in i Ryssland mot mål i Jaroslavl, ungefär 250 kilometer nordost om Moskva och långt från den ukrainska gränsen.

Där ligger raffinaderiet Slavneft-YANOS, med kapacitet att bearbeta omkring 15 miljoner ton råolja per år, motsvarande ungefär 300 000 fat om dagen. Anläggningen producerar bland annat bensin, diesel och flygbränsle och ägs genom Slavneft av Rosneft och Gazprom Neft.

Under natten träffades raffinaderiet och började brinna, men den här gången blev resultatet betydligt mer än några spektakulära filmer av eldslågor.

Reuters kunde senare, med hänvisning till branschkällor, rapportera att raffinaderiet stoppat sin råoljebearbetning efter attacken. Den viktiga primärdestillationsenheten AVT-3 skadades. Den står ensam för omkring 40 procent av raffinaderiets kapacitet.

Problemet för Ryssland blir ännu större eftersom en annan enhet, AVT-4, redan var under reparation efter skador från en tidigare drönarattack i augusti. Den motsvarar ytterligare omkring en tredjedel av raffinaderiets kapacitet.

Två stora delar av anläggningens produktionskapacitet är alltså samtidigt påverkade och på torsdagen erbjöds enligt Reuters inget bränsle från raffinaderiet på den ryska hemmamarknaden. Det är ett uppenbart konkret resultat!

Jag har skrivit det tidigare och det är värt att upprepa: bara för att vi ser en enorm brand på ett ryskt raffinaderi betyder det inte automatiskt att anläggningen har slagits ut.

Raffinaderier är stora. Många delar kan brinna utan att själva raffineringen påverkas särskilt mycket. En brinnande lagringstank ger fantastiska bilder på sociala medier men kan vara betydligt mindre strategiskt viktig än en relativt liten träff mot rätt processutrustning.

Det är därför just den här attacken är intressant.

Nu har vi information om att viktig processutrustning faktiskt skadades och att råoljebearbetningen stoppades.

Det är precis den typ av resultat Ukraina behöver uppnå.

Ryssland kan inte försvara allt

Jaroslavl visar samtidigt det problem vi diskuterat flera gånger tidigare. Ryssland är enormt och det som under många år varit en av landets största strategiska tillgångar börjar också bli en svaghet.

Ryssland har flygbaser, raffinaderier, ammunitionslager, försvarsindustrier, oljehamnar och militära logistikanläggningar utspridda över ett gigantiskt territorium. Alla kan inte skyddas med kvalificerat luftvärn.

Varje gång Ukraina visar att drönare kan nå ett raffinaderi hundratals kilometer från gränsen uppstår därför ett nytt problem för den ryska militärledningen. Ska man flytta luftvärn dit? I så fall måste det tas någon annanstans ifrån.

Flyttar man Pantsir-system från fronten till raffinaderierna blir fronten mer sårbar. Skyddar man flygbaserna bättre lämnas oljeindustrin mer exponerad. Skyddar man Moskva och Sankt Petersburg kan andra regioner få mindre skydd. Ukraina behöver alltså inte förstöra varje ryskt raffinaderi.

Det räcker långt att göra Ryssland osäkert på vilket raffinaderi som står på tur.

Ukraina prioritera annorlunda

Det finns en viktig skillnad som är värd att diskutera utan att förenkla kriget till propaganda.

Ryssland använder sina långdistansvapen både mot militära och infrastrukturella mål, men de återkommande attackerna mot ukrainska städer orsakar samtidigt omfattande civila skador. Natten till den 17 september skadades återigen bostäder och civila i bland annat Kyiv och Odesa.

De två mest uppmärksammade ukrainska målen samma natt var däremot mycket tydliga dvs en rysk militär flygbas och ett stort oljeraffinaderi med betydelse för den ryska ekonomin och bränsleförsörjningen.

Det betyder naturligtvis inte att ukrainska attacker aldrig orsakar civila skador. Långdistanskrigföring innebär alltid risker och även ukrainska drönare kan falla över bostadsområden, liksom ryskt luftvärn kan orsaka skador när det bekämpar dem.

Det finns faktiskt en röd tråd mellan flera av de ukrainska operationer vi följt den senaste tiden. Vid Lyman slog Ukraina först mot den ryska logistiken innan markstyrkorna gick fram.

På Krim och andra ockuperade områden jagas luftvärn, radar och flygbaser för att öppna vägen för nästa attack och djupt inne i Ryssland angrips raffinaderier och annan infrastruktur som hjälper till att hålla den ryska ekonomin och militären igång.

Ukraina kan inte konkurrera med Ryssland genom att försöka bli Ryssland. Landet kommer inte plötsligt få en större befolkning, större territorium eller fler naturresurser än sin motståndare. Därför måste man hitta de delar av den betydligt större ryska maskinen som är svåra, dyra eller långsamma att ersätta.

Natten till den 17 september gav två ganska bra exempel.

På en flygbas i Rostov stod transportflygplan och helikoptrar.

I Jaroslavl stod ett raffinaderi som kunde bearbeta omkring 15 miljoner ton råolja om året och den har nu stannat.


Om du vill stödja oss?

Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.

Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:

  • Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
    • Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
  • Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
    • Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.

Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.

Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem

Tack för ditt stöd och engagemang!

Related news