Ryska målet med BRICS-mötet misslyckades
BRICS-toppmötet i Kazan, där 36 världsledare deltog, skulle ha varit en plattform för Ryssland att stärka sina globala relationer och söka stöd för kriget mot Ukraina.
Enligt The Institute for the Study of War (ISW) hoppades Ryssland att använda mötet för att säkra handelsavtal och utveckla mekanismer som skulle lindra effekterna av västerländska sanktioner och därigenom fortsätta sin militära kampanj i Ukraina. Vladimir Putin mötte bland andra Kinas Xi Jinping, Indiens Narendra Modi och Sydafrikas Cyril Ramaphosa, men resultatet blev långt ifrån det Ryssland önskat.
Ukrainas utrikesministerium konstaterade att Rysslands försök att främja sin neo-imperialistiska agenda och vinna internationellt stöd för sin position misslyckades. Trots Rysslands ansträngningar nämndes kriget i Ukraina endast en gång i den slutliga deklarationen från toppmötet, enligt rapporter från Novaya Gazeta. Detta understryker hur lite uppmärksamhet som faktiskt gavs till konflikten, trots Putins försök att styra diskussionerna.
Alla medlemmar i BRICS har en egen agenda
Kinas president Xi, vars interna politiska ställning tros ha försvagats, uppmanade till nedtrappning och varnade tredje parter för att blanda sig i konflikten – en indirekt kritik av Nordkorea. Samtidigt uttryckte Iran sin önskan om närmare samarbete med Ryssland och Kina, men inga konkreta diplomatiska eller militära löften kom från mötet. Brasiliens president uteblev helt, med den påstådda anledningen att han skadat sig i ett fall.
BRICS-länderna är inte enade
BRICS-länderna framstår ofta som en enad front, men deras interna skillnader, som motsättningarna mellan Kina och Indien, försvårar verkligt samarbete. Toppmötet avslöjade att många av de demokratiska medlemmarna förblir neutrala på den globala scenen och inte vill stödja varken Rysslands aggression mot Ukraina eller västvärldens insatser. De är motvilliga att ta ställning för en auktoritär agenda, men vill samtidigt inte öppet stödja aggression.
Sammanfattning
Putin, som desperat försöker framstå som en erkänd global ledare, lyckades inte förändra den internationella ordningen genom detta toppmöte. Trots statlig propaganda i Ryssland har Kazan-toppmötet inte förändrat något i världspolitiken. De deltagande länderna är för splittrade, och även Rysslands och Kinas relation har djupa underliggande spänningar.
När kriget mot Ukraina väl är över kommer Ryssland behöva hantera konsekvenserna av sitt beroende av Kina, ett förhållande där Ryssland alltmer intar en underordnad roll. Medan Ryssland behöver Kina, har Kina inte samma behov av Ryssland, vilket ytterligare försvagar Putins internationella position.
