Kina och kriget i Ukraina
Kriget i Ukraina närmar sig tre år, och Kinas roll har förändrats markant under denna tid. Jag har satt ihop en beskrivning hur Kinas roll var från början och hur den har förändrats med tiden, samt vilka val Kina står i framtidet.
Kinas initiala reaktion
I början av kriget var Kina mycket kritiskt mot Rysslands invasion. Det fanns flera anledningar:
- Förlorade investeringar: Ett enormt avtal mellan Kina och Ukraina, där Kina leasade en miljon hektar jordbruksmark för att säkra livsmedelsförsörjningen, föll samman när Ryssland ockuperade stora delar av denna mark.
- Upplevd inkompetens: Den ryska militärens ineffektivitet och de kaotiska första månaderna av invasionen gjorde att Kina ifrågasatte sitt partnerskap med Ryssland.
- Diplomatisk pinsamhet: Kina hade bett Putin att vänta till efter vinter-OS 2022 innan han inledde invasionen. Två dagar efter spelen startade kriget, vilket skapade en känsla av att Ryssland hade ignorerat Kinas förfrågan.
År ett: Avvaktan och chock
Under det första året observerade Kina mest. De såg Rysslands militära misslyckanden och blev oroade över att vara allierade med ett land som visade sig vara mycket svagare än förväntat. Samtidigt noterade de hur starkt Väst reagerade, något som överraskade både Moskva och Peking.
Kina spelade dock en avgörande roll i september 2022 när de hindrade Ryssland från att använda taktiska kärnvapen – ett scenario som amerikanska militären bedömde som 50 % sannolikt vid den tidpunkten.
År två: Förändrad strategi
Under det andra året ändrade Kina sin inställning. Stödet till Ryssland kom i två former:
- Ekonomiskt stöd: Kina köpte enorma mängder billig rysk olja och gas och började investera i ryska industrier som övergivits av Väst.
- Militärt stöd: Kina började sälja drönare, uniformer och annan militär utrustning till Ryssland, dock undvek de direkta vapenleveranser för att inte provocera fram sanktioner från Väst.
Geopolitik och ekonomiska risker
Kinas relation med Ryssland är inte utan problem. Den kinesiska ekonomin befinner sig i en kris, delvis på grund av enorma skulder inom fastighetssektorn och de långdragna covid-ned-stängningarna. Samtidigt har amerikanska sanktioner börjat slå mot kinesiska banker som varit inblandade i Rysslands ekonomiska transaktioner.
Det finns också en obalans i handelsrelationen: medan 40 % av Rysslands handel sker med Kina, utgör handeln med Ryssland endast 1,4 % av Kinas totala handel. Den ryska rubeln, som blivit en nästan värdelös valuta, försvårar dessutom samarbetet.
Kinas dilemma
Kina är medvetet om att en rysk förlust i kriget skulle vara katastrofal för dess globala strategi. En rysk kollaps skulle stärka Väst och skicka en varningssignal till Peking om att försöket att återta Taiwan kan mötas med samma motstånd.
Därför har Kina ökat sin indirekta militära hjälp till Ryssland under det senaste året. Detta inkluderar leveranser av små-kalibrig ammunition, drönare och lätt bepansrade fordon. Europeiska unionen har uppmärksammat detta, och Josep Borrell förbereder nu en rapport med förslag på sanktioner mot de kinesiska företag som är inblandade.
Interna problem med Nordkorea
En annan komplikation är Nordkoreas inblandning i kriget. Kina ser sig som en ovillig men nödvändig beskyddare av Nordkorea och oroar sig för att detta engagemang ytterligare destabiliserar Kim Jong-Uns regim, vilket kan få långtgående konsekvenser för regionen.
Slutsats
Kina spelar ett spel på flera fronter, men de befinner sig i en alltmer komplicerad situation. Deras ekonomiska och militära stöd till Ryssland är både strategiskt och själviskt, men det är också fyllt av risker. Samtidigt fortsätter de att balansera sin relation med Väst, medvetna om att deras egna ekonomiska och politiska framtid står på spel.