Ryssland är i en omfattande ekonomisk kris
De problem som Ryssland står inför idag började ta form redan i juli. År 2020 införde den ryska staten en fast ränta på 6 % för bolån för att stödja hushållens ekonomi och stimulera bygg- och fastighetsmarknaden. Denna ränta subventionerades av statens inkomster från olja och gas.
Men idag är ränteläget radikalt annorlunda. Räntorna ligger nu på 21 % och förväntas stiga till mellan 22 och 24 % denna månad. Ett bolån med rörlig ränta ligger nu på mellan 27 % och 42 % hos ryska banker. I juli, när fler började ansöka om bolån tack vare högre inkomster, blev regeringen överväldigad av ansökningar. Fastighetsboomen i Ryssland hade nått sin topp 2021, dämpats fram till maj 2022, men då fått ny fart.
För att sätta detta i perspektiv: Rysslands byggande av bostäder uppgick till 80 miljoner kvadratmeter år 2016, och fram till juni i år hade det ökat till 120 miljoner kvadratmeter. Huspriserna hade till och med börjat sjunka något på grund av överutbud och stigande räntor, vilket avskräckte många från att köpa ifall subventionerna skulle upphöra.
I juni beslutade regeringen att permanenta de höjda räntorna och avsluta lågräntesubventionerna. Sedan 2022 hade staten spenderat nästan 100 miljarder dollar på dessa subventioner, men nu ansågs det ekonomiskt omöjligt att fortsätta.
Detta innebar att många hushåll gick från en bolåneränta på 6–8 % till över 30 % nästan över en natt. Något som har beskyllts den ryska centralbanken som också har blivit syndabock för skyhöga räntor.
Inte oväntat har byggindustrin nästintill kollapsat under de senaste sex månaderna. Huspriserna har fallit, och miljontals människor står nu inför dramatiska höjningar av sina boendekostnader.
En dominoeffekt på ekonomin
Fastighetsmarknaden, inklusive olje- och gasindustrin, utgör ungefär 10 % av Rysslands BNP. Utan att räkna med olje- och gassektorn är siffran närmare 30 %.
När regeringen nu sparar miljarder rubel på att inte längre subventionera bostadslån, har man samtidigt försatt miljontals människor i en skuldspiral, satt banker i riskzonen för ökande skuldförfall och skapat en kraftig nedgång i de stödjande industrier som bygger på fastighetsmarknaden. Allt från tegelproduktion till möbeltillverkning, färg, badrum och köksinredning drabbas.
Det här är ännu ett exempel på ett panikartat beslut från den ryska regeringen som svar på valutaförsvagningen, de enorma kostnaderna för kriget och den omöjliga uppgiften att samtidigt finansiera ekonomisk utveckling.
Sociala konsekvenser
Bostadsmarknaden har varit en symbol för stabilitet och normalitet i det ryska samhället. Den har visat för vanliga ryssar att kriget inte påverkar deras vardag. Men nu kommer de höga kostnaderna för boendet att drabba en mycket större del av befolkningen, och många kommer tvingas ta till nödbesparingar för att kunna behålla sina hem.
Bit för bit börjar kriget påverka hemmaplan, och den ”normala” tillvaron för många ryssar är på väg att rämna.
