Är AUKUS död?
Under de senaste veckorna har världens uppmärksamhet riktats mot Trumps svek mot Ukraina och de globala följderna av detta. Men medan detta utspelar sig på den europeiska kontinenten, skakar även andra allianser i grunden. Ett tydligt exempel är AUKUS, det omfattande försvars- och tekniksamarbetet mellan Australien, Storbritannien och USA.
Med ett USA som nu alltmer isolerar sig och agerar oförutsägbart, uppstår en avgörande fråga: Kan Australien och Storbritannien verkligen lita på att USA levererar? Eller har det blivit dags att ompröva hela projektet?
Japans och Australiens växande tvivel
I Stilla havet har Japan noggrant observerat händelseutvecklingen utan att göra stora utspel. Men bakom kulisserna har de redan börjat agera. En av de tydligaste signalerna är att Japan i tysthet har dumpat enorma mängder amerikanska statsobligationer, sannolikt som en åtgärd för att skydda sin ekonomi från en potentiell amerikansk recession.
Japan har länge varit beroende av amerikansk militärteknik, men inser nu att detta beroende kan bli en strategisk svaghet. En anledning till att de är så angelägna om att delta i det brittisk-ledda sjätte generationens stridsflygsprogram är just denna osäkerhet.
Även Australien har varit försiktigt i sina uttalanden, men landet har redan investerat över 1 miljard dollar i amerikanska varv och planerar att köpa tre Virginia-klass ubåtar från USA. På lång sikt planerar Australien att bygga sina egna SSN-AX-ubåtar baserade på brittisk design. Men hela idén bakom samarbetet var att det skulle vara ett integrerat system, där de tre länderna skulle använda samma eldlednings- och kommandosystem för att skapa en kraftmultiplikatoreffekt i sina flottor.
Nu uppstår dock ett stort problem: Kan Storbritannien och Australien verkligen förlita sig på amerikansk teknik när USA inte längre är en stabil partner?
Kan AUKUS överleva utan USA?
Australiens dyra misstag
Australiens försvarspolitik har varit kantad av misslyckade upphandlingar. Först valde de franska ubåtar, ett beslut som redan vid undertecknandet ifrågasattes. När de sedan avbröt det dyra avtalet för att istället ansluta sig till AUKUS, förlorade de ytterligare värdefull tid.
Idag ser den australiensiska flottan ut att hamna i en kapacitetskris. Deras Collins-klass ubåtar är föråldrade och de amerikanska Virginia-klass ubåtarna är åratal bort – om de ens blir byggda, då USA själva har svårt att hålla jämna steg med sin egen produktion. Samtidigt beräknas den nya SSN-AX-ubåten vara färdig först runt 2040–2041.
Kan Storbritannien och Australien bryta sig loss från USA?
Både Storbritannien och Australien behöver SSN-AX, men är det för sent att justera projektet?
- Kan de byta ut den amerikanska teknologin och utveckla ett eget kontrollsystem?
- Skulle Australien behöva vända sig tillbaka till Frankrike?
Ett gemensamt brittiskt-australiensiskt ubåtsprogram, utan USA, skulle vara tekniskt möjligt, men innebära en enorm risk. Det skulle kunna skapa ett strategiskt vakuum i väntan på att de nya ubåtarna blir färdiga.
I USA finns dock inga tecken på att AUKUS är i fara – ännu. För USA handlar samarbetet främst om att balansera Kina på lång sikt, men om Washington en dag inte längre ser det som en prioritet? Vad händer då med Storbritannien och Australien?
USA:s svek och teknologiska kvävning
Teknologisk osäkerhet
USA:s politik under Trump-administrationen har redan visat att amerikansk teknologi kan användas som påtryckningsmedel. Vi har sett hur USA vägrat ge Ukraina full tillgång till sin F-16-kapacitet, och det är nu känt att amerikanska vapen kan avaktiveras när det passar USA.
Detta väcker oro hos samtliga amerikanska allierade, inklusive Japan och Australien.
I Australien har man nu avsatt 30 miljarder australiska dollar enbart för att bygga upp den inhemska försvarsindustrin inför AUKUS-projektet. Men vad händer om USA en dag bestämmer sig för att inte överföra den nödvändiga teknologin?
Hittills har varken Storbritannien eller Australien officiellt godkänts för full tillgång till den amerikanska teknologin. Under Trumps administration har inga framsteg skett, och om detta fortsätter kan projektet stanna upp helt.
Är det dags för Australien och Storbritannien att backa ur?
Förtroendet för USA är brutet, och det är inte för sent att dra sig ur AUKUS. Men om Australien eller Storbritannien väljer att göra det, står de inför en rad svåra val:
- Ska de fortsätta med AUKUS och riskera att vara fast med USA till 2070?
- Ska de bryta sig loss och bygga sina egna ubåtar, även om det innebär sårbarhet på kort sikt?
- Ska de istället satsa på en teknologisk kapprustning med drönare och hypersoniska vapen istället för konventionella ubåtar?
Många i Australien ifrågasätter redan om kostnaden för att köpa Virginia-klass ubåtar verkligen är värt det.
- 3 miljarder dollar per ubåt
- 20 % av Australiens försvarsbudget per år
Samtidigt har Kina öppet demonstrerat sin marina makt utanför Australiens kust genom provokativa men fullt lagliga övningar. Det är tydligt att Kina ser Australien som en strategisk utmaning – och att Australien måste svara.
Kan Australien och Storbritannien verkligen lita på USA?
Svaret är nej!
Trump-administrationens agerande gentemot Ukraina har tydligt visat att USA inte längre är en stabil och pålitlig partner.
- Om Australien och Storbritannien väljer att fortsätta med AUKUS riskerar de att vara beroende av amerikansk teknologi i decennier framåt, utan garantier att den alltid kommer att finnas där när de behöver den.
- Om de väljer att bryta sig loss, måste de snabbt bygga upp egna lösningar – vilket är svårt, men inte omöjligt.
Australien har redan betalat 500 miljoner dollar i deposition för AUKUS. Är det dags att svälja stoltheten och ta en annan väg?
Hade de istället valt Japans AIP-ubåtsdesign från början, hade de haft sina första ubåtar i tjänst redan nästa år.
Hindsight är alltid 20/20 – men frågan är hur länge Australien och Storbritannien vågar vänta innan de tar sitt nästa beslut?
