Ukrainas nya arméstruktur
Ukraina har tagit ett djärvt steg mot en mer effektiv krigsledning genom att införa en ny armékårsstruktur – mitt under brinnande krig. Det är ett försök att förbättra samordningen, höja ledningsnivån och dra lärdom av tidigare misstag. Men reformen kommer inte utan risker. Den här artikeln utforskar varför förändringen kan bli avgörande för Ukrainas motstånd – och vad som krävs för att den ska lyckas.
Min lojalitet har alltid legat hos Ukraina, den har alltid varit så stark att jag har vikt mitt liv till Ukraina.
Men det innebär inte att landet är fritt från berättigad kritik. Det finns en tendens i väst att bortse från Ukrainas misstag, som om varje kritisk röst vore illojal. Men sanningen är att Ukraina, likt alla andra länder i krig, har begått misstag, ibland allvarliga sådana, från högsta befälsnivå ner till den enskilda soldaten. Att tvingas bygga upp en armé tjugo gånger större än den ursprungliga, mitt i ett storskaligt krig, är en monumental uppgift.
Ukraina har länge kombinerat västtränade NATO-brigader med officerare utbildade i sovjetisk tradition, en blandning som ibland fått katastrofala konsekvenser. Sommaren 2023 skickade en gammal kommandör hundratals soldater och fordon rakt in i vad som uppenbart var en rysk fälla. Resultatet: över 80 förstörda stridsvagnar och pansarfordon och stora förluster bland trupperna.
Vid Avdiivka var det kommunikationsbrist mellan två sovjetiskt befälhavare som öppnade dörren för ett ryskt genombrott. Vid Ocheretyne ledde misslyckad rotation av brigader till att fronten stod tom, ett vakuum som Ryssland genast utnyttjade för att pressa in ytterligare ett offensivt ”spjut” mot Pokrovsk.
Ryssland har lyckats hitta svagheter vid gränserna mellan brigader och utnyttja brister i kommunikation och samordning. Det är en taktik de använt gång på gång för att vinna terräng. Just dessa svagheter; dålig översikt, brist på samordning, har varit ett återkommande problem för Ukraina.
En ny militär struktur
Men nu har Ukraina börjat ta tag i problemet. Landet har genomfört och integrerat sin första armékårsstruktur, mitt under pågående krig. Tre armékårer är nu i princip operativa. Det är ett stort steg framåt.
Tidigare styrdes allt på brigadnivå, vilket gör det lätt att tappa koordinering, särskilt när flera brigader ska samarbeta offensivt eller defensivt. Med en kårstruktur kan upp till nio brigader samordnas under ett enda kommando med full överblick över hela sitt ansvarsområde.
Vissa förespråkar istället en återgång till divisionsstrukturen, där tre brigader utgör en division och tre divisioner i sin tur styrs av en armékår. Det kan ge mer hanterbar kontroll. Men Ukraina gör klokt i att först utvärdera hur den nya modellen fungerar innan ytterligare nivåer läggs till. Landet har nu tillräcklig erfarenhet och teknisk kapacitet för att fatta välgrundade beslut. Och man bör inte underskatta den starka brigadidentiteten inom den ukrainska armén, något som är viktigt för moralen och de specialiseringar som vissa enheter utvecklat.
Tidigare flyttades brigaderna efter behov mellan fyra armékommandon. Ett exempel är den 47:e brigaden, en tung elitbrigad som ofta används som ”brandkår” för att stoppa ryska framstötar eller inleda motanfall.
Problemet med enbart brigadburet ledarskap är att de saknar stabskapacitet för underrättelseinhämtning, långsiktig planering och samordning av artilleri, HIMARS, drönare och logistik. Kårstrukturen är tänkt att åtgärda detta genom att tillföra just dessa resurser.
Risker
Samtidigt innebär kårstrukturen nya utmaningar. Kommandot måste klara av att hantera flera brigader med olika behov, utan hjälp av en mellannivå som divisioner erbjuder. Det finns en risk att man lägger all fokus på ”kända-brigader” som 47:e, medan andra får mindre stöd. Ukraina kan behöva hitta en balans eller helt enkelt lära sig av erfarenheten.
Trots riskerna är detta ett stort steg framåt. Det är ett försök att skapa ett mer enhetligt försvar med bättre samordning. Om det fungerar lika bra i offensiv krigföring återstår att se, där kan saker snabbt spåra ur, och divisioner kan ge bättre kontroll.
NATO-rådgivare föredrar oftast divisionssystemet. De vill också se att civila tar över logistiken för att frigöra soldater till frontlinjen. Det är en effektiv lösning på längre sikt.
Jag är lite orolig över att systemet kan bli överbelastat, särskilt för kårcheferna. Att hålla koll på alla brigader, dess personal, terräng, utrustning och lägesbild kräver en extraordinär hjärna. Det är inte ett jobb för linjärt tänkande personer. Det kräver kreativa ledare, personer som kan ”se” hela slagfältet i sitt inre, fatta snabba och precisa beslut, och förstå människor såväl som kartor.
De mest framgångsrika befälhavarna i historien har haft just denna typ av kreativitet. Som Greven Kitchener eller Churchill eller Patton även Montgomery eller Rommel som var berömd för sin förmåga att förstå hela sin styrka i detalj. Napoleon och Alexander den Store var mästare på att visualisera stora slagfält. Sådana personer behövs också i Ukrainas nya ledning. Kan låta som hybris att Ukraina skulle besitta en sådan person. Men i krig pressas och skapas sådana män (eller kvinnor).
En reform i rätt tid
Ukrainas beslut att införa kårstruktur är ett tecken på förändring, ett nytt strategiskt tänkande, en ny uppgift. Det handlar om att bygga framgång på längre sikt. Och det kommer att prövas snart, när Ryssland förbereder sin våroffensiv?
Den 9 maj är den årliga militära paraden i Moskva och många förväntar sig att Putin då kommer att utlysa en ny stor mobilisering. I ett tal i Murmansk nyligen sa han att syftet är att ”krossa Ukraina”. Han har inte lyckats tidigare och han kommer inte lyckas den här gången heller. Det nya systemet kan bli avgörande för att stoppa honom, förutsatt att rätt människor leder det.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
