Ryska styrkor har under kampanjen strömmat in i Vovchansk, vilket tvingar dem att korsa öppet landskap för att ens nå förorterna. Det har rapporterats att ryssarna har anammat ukrainska taktiker med små grupper om 4-5 män som infiltrerar positioner i staden. Dessa grupper ska sedan sammanföras för att kunna angripa i överlägset antal och överrumpla försvararna.
Taktiska Brister och Kommunikationsproblem
Problemet med denna taktik är att den kräver träning och koordination, vilket vanligtvis säkerställs genom säkra kommunikationsradio (fortfarande sällsynt bland ryska trupper) och drönarstöd – något som inte är en stark punkt i ryska taktiska operationer. Utan dessa element blir grupper isolerade och utsatta, vilket leder till ökade förluster och sjunkande moral.
Bristen på träning är chockerande. I en av helgens drönarfilm syns en rysk Storm-Z-soldat som attackeras av en FPV-drönare som inte detonerar. Istället för att lämna den ifred slår han på den med en pinne och den exploderar, vilket dödar honom. I en annan video visar en rysk soldat som berättar att av de 100 män som började operationen var endast 12 kvar i slutet av dagen. De klagar på hjärtlösa officerare som bara kräver att de ska fortsätta framåt, oavsett kostnad, med motiverande ord som ”– ni kommer ändå alla dö här, så gör ett bra jobb av det”.
En Katastrofal Offensiv
En annan grupp började med 48 soldater och endast 6 överlevde – de kapitulerade hellre än att återvända och tvingas attackera igen. En ovanlig aspekt av Vovchansk har varit den höga nivån av kapitulationer. Den ukrainska generalstaben har själva meddelat att de aldrig sett sådana förluster på en enda frontavsnitt tidigare. I Vovchansk räknades 1 784 döda ryssar på en enda dag.
Detta motsvarar nästan två bataljons taktiska grupper. Tänk på att den totala initiala anfallsstyrkan för den ryska offensiven mot Kharkiv oblast var 50 000 man. Det innebär en förlustgrad på 3,6 % per dag. I den takten skulle alla vara döda inom 28 dagar, vilket förklarar varför så många förstärkningar har behövt dras från andra operationer.
Vid vilken punkt kommer ryssarna att inse att kostnaden överstiger fördelarna? Det verkar som att de inte gör det. Order är order och männen måste helt enkelt dö. Lägg där till att de attacker bakom linjerna på deras logistik och försörjning, så framträder hela den ryska kampanjen som en taktisk och strategisk röra från början till slut. Ett bottenlöst hål av misslyckande och död.
Historiska Paralleller och Moraliska Dilemman
Den ihärdiga tron att kasta tusentals liv i slakten mirakulöst ska bryta försvaret har nu nått proportioner liknande första världskriget. År 1917 ledde uppmaningar att göra ett sista motstånd och offra liv till myteri och revolution. De hade inga ideal, principer eller ledare värda att dö för. Under andra världskriget hade de åtminstone en orsak och en fiende de avskydde – samt barriärtrupper som förhindrade reträtt. Nu saknar de motivation, men står fortfarande inför barriärtrupper. Det är en rysk armé som är rädd för sina egna soldater och använder sina egna män för att döda de som inte lyder, där de står. Välkommen till Putins nya världsordning.
Slava Ukraini!
