Sebrianski-skogen är inte längre fylld med frodig grönska eller mörkgröna tallar. Sedan september 2022, när Ukraina tvingade ryssarna att retirera, som har resulterat till massiva artilleriangrepp som i sin tur har förvandlat större delen av den östra delen till ett landskap från första världskrigets scener av stubbar och kratrar. Ukraina behåller dock kontrollen över det mesta av skogen, medans ryssarna har lyckats skapa en utbuktning norrut som nästan nått Sherebets-floden, men Ukraina har hållit dem tillbaka från att nå den i flera månader. Byar som Terny har blivit välkända för sitt ihärdiga motstånd.
Fronten vid Sebrianski har stått still
Det är dock Sebrianski-skogen som har bidragit stort till att stoppa ryssarna. Från skogens inre utför Ukraina förödande flankattacker norrut mot utbuktningen, och fronten har varit stillastående i månader. Kriget här har följt samma mönster de senaste månaderna: Ryssarna avfyrar mer artilleri och skickar in stora mängder infanteri. Ukrainarna genomför snabba försvarsoperationer och slår tillbaka ryssarna. Fronten förblir där den är.
Ukraina tar initiativ
Ukrainska befälhavare beslutade att det var dags att räta ut fronten i skogen och identifierade befästningarna i det ryska centret med kodnamnet ”Dragonfly”. För att lyckas med detta behövdes skickliga och tränade trupper specialiserade på anfall. Den 12 specialförbandsanfallsbrigaden kallades in. En pluton på 36 soldater valdes ut – de bästa i sin enhet, tränade för just ett sådant uppdrag med hjälp av västerländska specialstyrkor.
Detta är en av de operationer som måste komma som en överraskning och där planering är avgörande. Med sitt artilleri koncentrerade Ukrainarna sin eld på målet när anfallsgruppen, alla frivilliga, genomförde sitt uppdrag. En enda stridsvagn hade förts fram för att stödja anfallet, och vägen för den hade rensats från minor av ukrainska minröjare som arbetat med drönare och konventionell minröjningsutrustning i flera dagar.
Attacken startar tidigt på morgonen
Det finns lite utrymme för pansarfordon att röra sig i skogen, och det dyker sällan upp. Dess närvaro överraskade de chockade ryssarna i deras främre skyttegravar när stridsvagnen öppnade eld på nära håll. Solen hade knappt gått upp, och ryssarna var skakade.
Anfallstruppen rörde sig snabbt in med stridsvagnen som stöd. Rysk-radio översvämmades plötsligt av begäran om stöd och krav på att få retirera – än idag kan ukrainarna höra allt ryssarna säger över sina öppna frekvenser, fortfarande okrypterade efter två år av krig. Den ukrainska bedömningen var att den ryska artilleri fortfarande sov.
När de avancerade lyckades en rysk soldat avfyra en pansarvärnsrobot och stoppa stridsvagnen, men detta hade ukrainska styrkorna förberett sig på och visste hur de skulle upprätthålla sin sammanhållning. Stridsvagnsbesättningen kunde evakuera och drog sig tillbaka.
Varje ukrainsk soldat visste vad de skulle göra, varje skyttegrav var kartlagd och varje soldat hade sitt utpekade mål. Över huvudet hade befälhavaren full överblick via drönare, som varnade för eventuell motstånd i skyttegravarna och om och var stödjande ryska trupper skulle närmade sig. Dragonfly togs snabbt, men en rysk motoffensiv var redan på väg från båda flankerna. Men som tillslut avvärjdes.
Ryssarna väntade sedan en kort tid med att använda sitt artilleri och därefter började beskjutning av Dragonfly-positionen, för att försöka att göra den oanvändbar, men eftersom den ryska artilleriet inte är tillräckligt exakt, så gav ryssarna upp med att försöka förstöra den.
Avslutning
Ukrainarna lyckades med en djärv räd och ta en viktig försvarspunkt i skogen som ryssarna hade använt en längre tid för att trakassera ukrainarna söderut och norr/nordväst.
Nu har linjen rätats ut och den ryska fördelen har äntligen eliminerats! En lyckad dag vid frontlinjen. Många fler sådana segrar hoppas vi på.
- OBS! Det ska finnas en film som har filmat händelsen, men jag hittar inte den. Om du vet var den finns, skicka gärna den via Instagram Svenskkrigare_ukraina
Slava Ukraini 🇺🇦!
