Pokrovsk-Offensiven är Rysslands största hittills
Den ryska offensiven mot Pokrovsk är den största operationen de har genomfört hittills, med en intensitet och skala som saknar motstycke. Ryssarna verkar vara i ett läge där det är vinna eller försvinna. Attacker med upp till 200 soldater och 12-20 pansarfordon, understödda av tungt artilleri, är nu vanligt förekommande. Utöver detta har Ryssland intensifierat sina anfall med FPV-drönare, samt börjat använda tårgas och klorgas, som droppas från drönare. Under augusti har antalet kemiska attacker ökat dramatiskt, från några få i månaden till så många som 4 000!
Klor, som gör det omöjligt att andas, är förbjudet enligt internationella avtal som Ryssland har undertecknat, men detta är bara ytterligare ett exempel på deras villighet att bryta sina egna regler.
Ryssarna är fem gånger fler än Ukraina vid Pokrovsk-fronten
Ryssarna samlar en reservstyrka på mellan 50 000 och 70 000 soldater för att driva framåt vid Pokrovsk-fronten, men deras förluster är enorma, och Ukraina har lyckats slå tillbaka anfall efter anfall. Det uppskattas att de ukrainska styrkorna är numerärt underlägsna, med upp till fyra eller fem ryska soldater mot varje ukrainsk.
Tidspressen är tydlig, eftersom de ryska styrkorna är på väg att förbruka alla sina resurser. Det måste få resultat innan höstregnen förvandlar fronten till ett träsk av tjock lera. Därefter kommer vintern, och ingen vet hur hård den kan bli i år. Ukraina verkar dock ha lyckats stoppa framryckningarna för tillfället, men det har inte skett utan att vissa problem blivit tydliga.
Vi närmar oss 1 000 dagar av krig, vad har Ryssland egentligen uppnått? De har inte lyckats ta någon större stad, deras ekonomi har förstörts, NATO har utvidgats, och de har förlorat tusentals soldater. Det verkar alltmer som att Pokrovsk kan bli den översträckning som bryter de ryska styrkorna för gott.
Ukraina gör förflyttningar till Pokrovsk
I de södra sektorerna tvingades den ukrainska 11 brigaden att dra sig tillbaka efter veckor av hårda strider, och dess befälhavare avskedades trots att han inte hade något annat val. Detta skapade frustration bland soldaterna, som istället riktade kritiken mot den övergripande ledningen i Pokrovsk. Bristen på samordning och kommunikation mellan de olika sektorerna – norr, söder och centrum – har varit en återkommande kritik. Detta har också bekräftats av soldater från andra sektorer, som rapporterar om sovjetisk-strategi, brist på flexibilitet och en ovilja att lyssna på fältbefälhavarna.
En del anklagar Syrski för att ha varit för upptagen med Kursk-operationen och att han lät mindre erfarna officerare hantera Pokrovsk. Men efter en viss omgruppering verkar de ukrainska styrkorna ha återhämtat sig, och ryska framryckningar har saktat ner.
Sammanfattning
Pokrovsk förblir en utmanande front, men med den takt som Ryssland förbrukar sina resurser verkar det osannolikt att de kommer att kunna ta staden i år. Samtidigt pågår striderna i Kursk, där Ukraina försöker kringgå ryska styrkor i Kornevo, och en tydligare frontlinje börjar etableras på båda sidor.
Den ukrainska militären insisterar på att Kursk-offensiven inte har påverkat situationen vid Pokrovsk, och att det snarare har dragit in ryska trupper som annars kunde ha använts där. Vissa argumenterar för att de ukrainska styrkorna kunde ha använts bättre i en motattack, men det är nu akademiskt och irrelevant.
Vi närmar oss 1 000 dagar av krig, vad har Ryssland egentligen uppnått? De har inte lyckats ta någon större stad, deras ekonomi har förstörts, NATO har utvidgats, och de har förlorat tusentals soldater. Det verkar alltmer som att Pokrovsk kan bli den översträckning som bryter de ryska styrkorna för gott.
