Analys

Vad innebär det att Ryssland misslyckades med SARMAT-robottest?

Det senaste misslyckandet med det ryska SARMAT-robottestet var kulmen på en vecka där Ryssland försökte övertyga väst om att deras "röda linjer" fortfarande existerar och att vi var nära att korsa den
Vad innebär det att Ryssland misslyckades med SARMAT-robottest?

Ryssland misslyckas med SARMAT-robottest

Det senaste misslyckandet med det ryska SARMAT-robottestet var kulmen på en vecka där Ryssland försökte övertyga väst om att deras ”röda linjer” fortfarande existerar och att vi var nära att korsa den. Under veckan, innan testet, gjorde Lavrov, Medvedev, Putin och rysk statlig TV uttalanden för att uttrycka frustration över att väst inte tog deras varningar på allvar – särskilt vad det gäller användningen av amerikanska eller brittiska/franska missiler mot ryskt territorium. SARMAT-testet var tänkt att skicka ett tydligt budskap om att Ryssland menade allvar, med TV-experter som hävdade att SARMAT kunde träffa Paris eller London på tre minuter (även om det i verkligheten tar närmare femton minuter).

Vad är RS-28 SARMAT?

Låt oss ta en närmare titt på detta fruktade vapen, RS-28 SARMAT, eller ”Satan” som det kallas på ryska. Under kalla kriget designades de flesta sovjetiska missiler av statliga byråer och tillverkades i Ukraina. När det gällde ingenjörsexpertis var Ukraina Sovjetunionens industriella hjärta, där allt från tunga fartyg till flygplan byggdes.

Den största sovjetiska Interkontinental ballistisk robot, SS-18, hade en räckvidd på 18 000 km och kunde bära upp till tio 500 kilotons stridsspetsar. Den hade också en teknologisk fördel med sitt ”kallstartssystem”, där en trycksatt gasbehållare lyfte upp missilen ur sin silo innan huvudmotorn startade. Detta minskade värme- och rökutvecklingen, vilket gjorde det svårare för amerikanska satelliter att upptäcka en avfyrning i tid. Detta system verkar ha varit orsaken till SARMAT-testet misslyckades – gasbehållaren var troligen inte tillräckligt trycksatt, vilket ledde till att missilen exploderade inne i silon.

SS-18 var en ingenjörsmässig bedrift skapad av ukrainare. SARMAT, däremot, är en rysk kopia som tagit över 20 år att utveckla, och den fungerar fortfarande inte tillförlitligt. Tre av fyra tester har misslyckats, och detta senaste var det mest spektakulära.

Putin vill visa väst den röda-linjen

Trots detta fortsatte Ryssland att försöka sända ett budskap. Putin meddelade en förändring i den ryska kärnvapendoktrinen, där missiler som levereras av en kärnvapenmakt (som Storbritannien eller Frankrike) men används av ett icke-kärnvapenland (som Ukraina) nu skulle ses som en gemensam attack mot Ryssland – och därmed öppna för ett kärnvapensvar. Detta är en ny vridning på skillnaden mellan ägande och användning, men passar in i Putins tidigare retorik om att Ukraina inte skulle kunna använda sådana vapen utan västerländsk hjälp.

Denna nya doktrin är ett tydligt försök att skrämma västvärlden, och frågan är nu hur vi ska svara. Om vi ignorerar den och Ukraina använder västerländska missiler mot ryskt territorium, vad gör Putin då? Om han inte agerar, undermineras hans ”röda linje”-politik. Men om han agerar, öppnar det upp för allvarliga konsekvenser.

Det är klart att denna förändring riktar sig direkt mot oss i väst och är en av de mest tydliga och specifika ”röda linjerna” Ryssland har satt upp. Frågan är om vi tror på den?

Vågar USA syna Rysslands Röda-linje?

Om Biden och hans säkerhetsrådgivare inte är villiga att ta risken, kommer Storbritannien och Frankrike heller inte att kunna använda sina missiler. På den punkten vinner Putin. Hans förmåga att ensidigt ändra spelreglerna är anmärkningsvärd. Kan du föreställa dig USA säga att om ett kärnvapenland använder icke-kärnvapenstats missiler mot Ukraina, skulle det utlösa ett kärnvapenkrig? Ändå är det precis vad Ryssland gör nu.

Detta kan vara en ”röd linje” som faktiskt fungerar. Men vad händer om vi ignorerar den och Putin inte gör något? Har då Putins trovärdighet satts på spel – och kan Putin hantera detta?

För Putin personligen står hans makt på spel. En stark ledare kan inte uppfattas som svag, och många tycker redan att han inte varit tillräckligt hård.

Related news