Användande av kärnvapen gynnar inte Ryssland
Att övervaka Rysslands kärnvapenberedskap är en högsta prioritet för amerikansk underrättelsetjänst, enligt Matthew Bunn, kärnvapenanalytiker och tidigare vetenskaplig rådgivare till president Bill Clinton.
”- Så vitt vi vet är de ryska kärnvapenstyrkorna i hög beredskap. Det vore oklokt av USA att avfärda möjligheten att Ryssland kan använda kärnvapen om de skulle välja det,”
säger Bunn till Voice of America.
Bunn påpekar att den senaste betydande amerikanska underrättelseoron om en rysk kärnvapenattack uppstod i slutet av 2022, efter Ukrainas framgångsrika motoffensiv i Kharkiv och Kherson. Han noterar att ett allvarligt hot mot Krim skulle kunna få Ryssland att överväga kärnvapenalternativ.
Inga moraliska begränsningar men heller ingen taktisk fördel
John Erath, senior policydirektör vid Center for Arms Control and Nonproliferation, argumenterar för att Ryssland sannolikt inte kommer att använda kärnvapen. Under de senaste två åren har flera ”röda linjer” för kärnvapenanvändning korsats, inklusive att Ukraina har fått västerländska stridsvagnar, Patriot-system och F-16-flygplan.
”- Avsaknaden av kärnvapenanvändning beror inte på moraliska betänkligheter utan snarare på att sådana vapen inte ger någon taktisk fördel,”
förklarar Erath.
Kärnvapenhot som taktik
Experter betonar att Rysslands kärnvapenhot syftar till att skrämma Ukraina och västvärlden till att dra tillbaka sitt stöd och acceptera ryska villkor för en vapenvila.
Diplomati och fortsatt stöd till Ukraina
Trots den förhöjda risken för kärnvapenkonflikt – den högsta sedan Kubakrisen 1962, enligt Bunn – framhäver experterna vikten av diplomati. John Erath påminner om hur kärnvapenarsenaler minskades med 80% under kalla kriget, men erkänner att ytterligare nedrustning är osannolik i dagens spända klimat.
John Hardy, säkerhetsexpert vid Foundation for Defense of Democracies, uppmanar västvärlden att fortsätta stödja Ukraina, inklusive att häva restriktioner för ukrainsk användning av västerländska missiler mot ryskt territorium.
En växande kärnvapenhotbild
Den potentiella utgången av New START-avtalet år 2026 – det sista återstående avtalet om kärnvapennedrustning – förstärker farhågorna om ett nytt kärnvapenrustnings kapplopp.
Experterna varnar för att utan förnyade åtgärder kan världen återgå till en farlig tid av kärnvapentävlingspolitik, samtidigt som de betonar vikten av att fortsätta stödja Ukraina för att motverka ryska aggressioner.
Rysslands återkommande kärnvapenhot, ofta artikulerade av Vladimir Putin och hans närmaste krets, har skapat rubriker och oro världen över. Trots detta är det viktigt att förstå varför dessa hot är mest avsedda att skrämma, inte att genomföras. Om Ryssland skulle använda kärnvapen – strategiska eller taktiska – mot Ukraina, skulle det inte bara sakna strategisk fördel utan också påskynda Rysslands eget nederlag, både militärt och ekonomiskt.
Inga strategiska fördelar med kärnvapenanvändning
En kärnvapenattack mot Ukraina skulle inte ge Ryssland några avgörande militära framgångar. Ukraina är ett geografiskt stort land med spridda militärbaser, vilket gör det svårt att åstadkomma en avgörande effekt ens med kärnvapen. Dessutom skulle en attack på frontlinjen innebära allvarliga risker för ryska trupper som befinner sig nära stridsområdena. Radioaktivt nedfall skulle också kunna spridas till Rysslands egna territorium, vilket gör kärnvapenanvändning lika farlig för angriparen som för målet. Något som jag har skrivit en artikel om ”Ryssland lyckas att skramla med taktiska kärnvapen”
Kina och neutrala stater skulle vända Ryssland ryggen
Om Ryssland skulle bryta det globala tabut mot kärnvapenanvändning skulle det leda till omedelbar politisk och diplomatisk isolering. Kina, en av Rysslands viktigaste partner idag, skulle inte acceptera ett sådant drag. Peking har upprepade gånger betonat vikten av att undvika kärnvapenkonflikter, och en rysk attack skulle sannolikt få Kina att vända Ryssland ryggen. Länder som Indien, Brasilien och Turkiet, som hittills hållit sig mer eller mindre neutrala, skulle snabbt distansera sig från Ryssland. Den enda allierade som troligen skulle stå kvar är Nordkorea, vilket i praktiken skulle reducera Rysslands globala inflytande till en marginell nivå.
Ekonomiska konsekvenser och Rubelns kollaps
Den ryska ekonomin är redan under enorm press. Sanktioner har försvagat landets tillgång till globala marknader, och rubeln har förlorat en stor del av sitt värde. Om Ryssland använder kärnvapen kommer detta att leda till ytterligare massiva sanktioner, fullständig ekonomisk isolering och en ännu snabbare kollaps av rubeln. Utan ekonomiskt stöd från Kina och andra nuvarande samarbetspartners skulle Ryssland stå ensamt, med en ekonomi i fritt fall och en valuta som är praktiskt taget värdelös.
Ett snabbare ryskt nederlag
Ett kärnvapenangrepp skulle antagligen förena världen mot Ryssland på ett sätt vi ännu inte sett under detta krig. NATO och andra västerländska aktörer skulle svara med en massiv upptrappning av stödet till Ukraina, inklusive ökad militär utrustning och teknologiskt avancerade system. Rysslands redan försvagade militära förmåga skulle snabbt undermineras ytterligare, och dess chans att uppnå några som helst strategiska mål i Ukraina skulle försvinna.
Slutsats: Putins hot är tomma ord
Putins kärnvapenhot är en del av en gammal strategi för psykologisk krigföring som syftar till att skrämma västvärlden och minska dess stöd till Ukraina. Men verkligheten är att dessa hot saknar substans. Kärnvapen ger inga strategiska fördelar, och konsekvenserna för Ryssland skulle vara katastrofala. Västvärlden måste förstå att kärnvapenhoten är just det – hot – och inte låta sig avskräckas.
Att stå fast vid stödet till Ukraina är inte bara avgörande för landets överlevnad utan också för att säkerställa att världen inte faller offer för Rysslands utpressning. Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet utan också för att upprätthålla internationell stabilitet och rättsordning.
