Rysslands problem med fredsavtalet
När vi kliver in i 2025 står vi inför en monumental och avgörande tidpunkt. Ändå påminner situationen mig om en scen från den ursprungliga Star Wars filmen från 1977. Grand Moff Tarkin står på brobryggan på Dödsstjärnan, och när en officer varnar honom om en potentiell fara och erbjuder att förbereda hans flykt, svarar han: ”– Fly nu? I vår stund av seger? Aldrig!”
Just nu är Putin som Tarkin. Han har fått varningar, erbjudits en väg ut, men vägrar vika sig – han ser sig som omöjlig att misslyckas. Det är också hans officiella inställning till fredssamtal: de behövs inte, för Ryssland ”vinner”.
Ryska taktiken: Rök och speglar
Ryssland vill få världen att tro att de inte behöver fredssamtal eftersom de har övertaget. Men detta är bara en strategi för att vinna tid och stärka sin förhandlingsposition. Samtidigt förlitar de sig på att väst är mer angeläget om att få slut på kriget än vad Ryssland är. De hoppas kunna pressa fram eftergifter innan samtalen ens börjar – men det är avgörande att väst inte går i den fällan.
Verkligheten bakom Putins mask
Ryssland är desperat efter att avsluta kriget. Ekonomin pressas till bristningsgränsen, och de kämpar med rekrytering och brist på material. Om kriget fortsätter i ytterligare sex månader kan det leda till problem både ekonomiskt och på slagfältet. Men Putin kommer aldrig att erkänna detta, och i typisk rysk anda försöker han projicera styrka medan han i hemlighet söker en utväg.
Vad Ryssland vill ha
Rysslands krav i förhandlingar kan förväntas vara maximalistiska, inklusive:
- Ukraina drar sig tillbaka från alla ockuperade områden som Ryssland hävdar som sina.
- Rysslands frysta tillgångar i väst friges.
- Alla sanktioner lyfts omedelbart vid ett eldupphör.
- Ukraina förbjuds att gå med i NATO.
- Ukraina begränsar sin militära kapacitet.
- Ryssland får rätt att övervaka Ukrainas militära aktiviteter.
- Inga utländska trupper får stationeras i Ukraina.
- Ingen fortifiering av gränser eller demarkationslinjer.
- Ukraina förstör sina långdistansvapen.
- Den rysk-ortodoxa kyrkan återupprättas och kompenseras.
Dessa krav är uppenbart oacceptabla för Ukraina och väst. Men Ryssland vet detta och hoppas kunna förhandla sig till något ”mittemellan” som fortfarande gynnar dem.
Stå fast
Väst och Ukraina måste stå fast och inte ge efter för Rysslands påtryckningar. Ukraina kommer inte att ge upp mer territorium än vad Ryssland redan ockuperar, och väst måste säkerställa att militärt stöd når Ukraina i högsta möjliga takt för att motverka Rysslands försök att förbättra sin förhandlingsposition genom fortsatt aggression.
En stor fråga blir hur man definierar ett eldupphör. Ryssland föredrar en vapenvila snarare än ett permanent fredsavtal, eftersom det skulle ge dem möjlighet att återuppta kriget senare. En demilitariserad zon (DMZ), liknande den mellan Nord- och Sydkorea, kan vara den enda praktiska lösningen – åtminstone tillfälligt. Men var gränsen dras och hur styrkor drar sig tillbaka måste noggrant övervakas och verifieras.
Vad händer efter kriget?
Ukraina måste integreras fullt ut i västliga strukturer som NATO och EU för att garantera långsiktig säkerhet. Samtidigt måste Ukraina genomgå omfattande reformer för att eliminera korruption och bygga en stabil demokrati.
Ryssland, å andra sidan, står inför en lång och svår väg tillbaka. Även om Putin faller, kommer Ryssland att behöva konfrontera sitt agerande i kriget – något som historiskt sett varit en svaghet för landet.
Slutsats
Fredssamtal är oundvikliga, men de kommer inte att leda till omedelbar fred. En demilitariserad zon kan ge ett tillfälligt slut på striderna, men konflikten mellan Ukraina och Ryssland kommer att fortsätta i decennier. Ukraina måste stå starkt, och väst måste säkerställa att Ryssland inte kan dra nytta av förhandlingarna. Det handlar inte bara om att avsluta kriget – det handlar om att säkerställa en stabil och fredlig framtid för Ukraina och hela Europa.
