Ukrainas väg mot seger p.g.a. västvärldens stöd
Ukraina-vänner, trots bristande stöd från Trump har Ukraina, med hjälp av europeiska initiativ och återupptaget amerikanskt militärt bistånd, lyckats vända en svår krigssituation. Genom avancerad drönarteknik, ökad artilleriproduktion och strategisk skicklighet har Ukraina nu verktygen att stå emot och besegra den ryska invasionen.
Trump har levererat lite, trots stora ord
Den senaste veckan har Trump blåst upp sig själv men levererat mycket lite när det gäller stöd till Ukrainas.
Han har inte tippat balansen till Ukrainas fördel, han har inte gjort en enda sak för att förbättra eller dramatiskt förändra krigets riktning genom att avsluta det snabbt. Både han och Biden hade kunnat göra det, men även när Biden hade presidentmakten och majoritet i båda kongressens kammare gick han inte så långt, skräckslagen av kalla krigets föreställningar om rysk reaktion och beteende.
De förstod aldrig att Ryssland för länge sedan slutat tänka som Sovjetunionen, för dagens Ryssland är något helt annat. Sovjetunionen leddes av en grupp mäktiga män som (särskilt efter Stalin) till viss del fungerade som en motvikt till generalsekreteraren (senare presidenten) för kommunistpartiet. Putin har inga motvikter och inga kontroller. Han är en enmansshow, sinnebilden av en enhetlig diktatur.
Två strategiska nederlag som kunde ha undvikits
Ukraina har endast lidit två genuina strategiska nederlag mot Ryssland, och båda hade kunnat undvikas, och båda hade i grunden samma orsak.
Avdiivka i början av 2024 föll efter tio års tappert försvar, till följd av det amerikanska uppehållet i vapenleveranser som varade i nästan sex månader. Bristen på artillerigranater, särskilt de livsviktiga 155 mm, och ammunition överlag gjorde det allt svårare att hålla positionerna. Ryssarna tog den sex månaders tidsfrist. De använde ovanliga taktiker där de underminerade ukrainska försvarslinjer i söder genom att ta sig upp genom tunnlar bakom dem. Samtidigt var de mycket flexibla med sina ”spjut”-taktiker där de tryckte igenom en punkt i frontlinjen och expanderade det till ett utbuktande fäste.
Misslyckad reträtt från Avdiivka
Nederlaget och reträtten från Avdiivka blev ett kaos. Tillbakadragandet var oorganiserat, det fanns inga nya försvarslinjer att falla tillbaka på, eftersom Ukraina (en dödssynd i mina ögon) utgick från att Avdiivka aldrig skulle falla och därför inte hade förberett något. Ryssarna utnyttjade snabbt bristen på koordinering mellan två gammaldags brigadchefer, tryckte in ännu ett ”spjut” i det nordvästra hörnet av den nya linjen, vilket så småningom ledde till det nu enorma utbuktande fästet söder om Pokrovsk.
Allt detta var en konsekvens av det amerikanska beslutet att hålla inne med stöd.
Kursk var ytterligare ett nederlag till följd av uteblivet stöd
Det senaste nederlaget skedde vid Kursk, där USA stängde ner underrättelsestöd som gjorde att ukrainarna tappade överblicken över var ryssarna befann sig och hur snabbt de rörde sig. Ukrainarna opererade i blindo, ovetande om att ryssarna, återigen snabba att se möjligheter, hade samlat en elitstyrka med fiberoptiska drönare i området med målet att förinta ukrainska positioner. De var så träffsäkra att ukrainska soldater på plats anklagade USA för att ha berättat för ryssarna var de fanns.
Utrymningen från Kursk var ett fiasko så att utrustning och fordon övergavs, och efter månader av strider som förödmjukade ryssarna, slutade det i skam.
Anledningen till att jag återger dessa två händelser i detalj är för att understryka hur avgörande USA:s stöd varit.
Vikten av amerikanskt stöd och Europas upptrappning
Det är osannolikt att delningen av underrättelser stoppas igen. Men det är också viktigt att förklara skillnaden mellan förlusten av Avdiivka och situationen nu.
I början av 2024 var den europeiska produktionen av artillerigranater fortfarande i ett mycket tidigt upptrappningsskede. Den tjeckiska initiativet fick fart på grund av det som hände och europeiska regeringar informerades om den huvudsakliga orsaken och fördubblade sina insatser gentemot industrin för att öka produktionen.
Samtidigt var det återupptagna amerikanska stödet i maj 2024 som stabiliserade den alltmer sköra situationen, vilket ironiskt nog ledde till Kursk.
Drönare ersätter artilleri och förändrar krigets logik
Den tjeckiska initiativet, där 155 mm och 152 mm artilleri köptes direkt eller tillverkades på kontrakt från utlandet, gick förvånansvärt snabbt och täckte upp för Ukrainas behov. Ukrainska myndigheter hade förstått att de behövde hitta alternativ och agerade därefter dvs en massiv ökning av drönarproduktionen kunde (och gjorde så) kompensera för förlusten av artilleristöd, särskilt när klusterammunitionen tog slut.
Rysslands artilleriöverläge har brutits
Ukraina har också till stor del neutraliserat den tidigare massiva ryska artilleriövermakten. I början av kriget hade Ryssland ett försprång på 10:1. Men en outtröttlig kampanj mot ryska artillerisystem har minskat det förhållandet till omkring 1,9:1, det är en stor framgång.
Problemen på väg att lösas & stödet ökar
De viktigaste problemen Ukraina hade var brist på artillerigranater och drönare vid fronten, luftförsvar i städerna och skydd av strategiska tillgångar, detta hanteras nu. Artilleriläget är så bra att den europeiska produktionen förväntas nå 200 % av målen före årets slut. Tjeckiska leveranser fortsätter att strömma in. Amerikanska leveranser av granater har förblivit stabila, förutom enstaka veckolånga stopp beordrade av den nya amerikanska administrationen stopp, som snabbt hävdes.
Trumps motvilja men tillräckligt har tillåtits
Den senaste överenskommelsen med Trump, ur ett amerikanskt perspektiv, är ganska mager. Förutom det som återstår av 3,8 miljarder dollar från presidentens särskilda befogenheter i stödpaketet för 2024–2025 (som löper ut den 30 september om det inte används), visar Trump inget intresse av att använda det. Ammunition levereras på långtidskontrakt som betalas separat men med tidsbegränsningar. Jag tror inte att han kommer att förnya det om USA måste stå för notan.
NATO får köpa och därmed slipper Trump ta ansvar
Det som Zelenskyj och NATO:s EU -allierade lyckats göra är att övertala Trump att låta dem köpa det Ukraina behöver, vilket passar Trumps agenda perfekt.
Medan personer som Macron motsätter sig att stödja amerikansk försvarsindustri, är faktum att det bara är USA som har GMLRS-granaterna, bara USA har resurserna för att underhålla F-16-planen, och bara USA tillverkar Patriot-systemen och eventuellt de långdistansrobotar som JASSM eller Typhon Tomahawk, om det godkänns på längre sikt. Endast USA kan ge Ukraina den spaning och målinformation som krävs för att föra kriget i den skala som krävs dvs glid-bomber, luft-till-luft-robotar m.m.
Europa försöker, men räcker ännu inte till
Det är obekvämt, men sant. Europa gör sitt yttersta för att åtgärda många av dessa brister, särskilt vad gäller satellitbaserad kommunikation och spaning.
Men verkligheten är att endast USA kan leverera nyckelkomponenterna Ukraina behöver nu, inte om sex månader eller ett år. Det är ett faktum som många i Europa motvilligt har accepterat.
Problemet är att det inte finns något enat europeiskt program för att producera en F-35 eller ett jaktplan av sjätte generationen, eller ett system som motsvarar Patriot eller HIMARS. Och Ukraina behöver allt detta och mycket mer om de ska bli oberoende av amerikansk teknik. Men det ligger långt fram i tiden och kräver ett paradigmskifte i hur försvarsindustrin fungerar, antingen som ett enat EU-projekt som sätter nationella intressen åt sidan för att minska slöseri och dubbelarbete, eller som flera realistiska delprogram som alla länder deltar i.
Ukraina står starkt & framtiden ser ljus ut
Just nu måste Ukraina vinna detta krig och jag tror att de kommer att göra det. Även om jag upplever att Ryssarna har något på gång, som kan skapa en osäkerhet och problem under kort sikt.
Trump må ha gjort det absolut minsta, men genom att låta NATO/Ukraina köpa det som behövs, behöver vi inte längre be om något och därmed heller inte riskera att nekas. Han har redan insett verkligheten dvs att Putin började det hela och att Ukraina är offret och han har insett det just eftersom han inte behöver spendera amerikanska skattepengar. Tvärtom, vi betalar.
Ukraina har verktygen att vinna och de vet hur de ska användas
Vi har därmed säkrat Ukrainas tillgång till amerikanska vapen och stöd, vilket betyder: inga fler avbrott, inga fler svaga ögonblick. Europa har arbetat otroligt hårt för att täppa till andra brister i Ukrainas kapacitet. Och Ukraina har överträffat sina egna och andras förväntningar vad gäller drönarteknik, strategi och taktik. De senaste räderna mot rysk flygindustri kring Moskva och Tula har varit tekniskt komplexa, briljant planerade och mästerligt utförda. Det kommer att fortsätta så länge det finns liv i de ukrainska kropparna.
Ukraina har nu verktygen att försvara sig själva, och det kommer inte dröja länge förrän attackerna mot städer och civila stoppas, när tusentals anti-drönarmissiler och växande flotta av drönar-fångare tar till skyarna. Alla vägar ryssarna försöker ta, kommer Ukraina hitta en lösning. Det är så man vinner.
Frontlinjerna stagnerar och Rysslands armé förfaller
Så även om Trump har sina brister och tycks ha gjort ingenting (vilket i stort sett stämmer) så är det lilla han har gjort tillräckligt för att hålla Ukraina i kriget och fortsätta mala ner Ryssland dag för dag.
Frontlinjerna har i stort sett varit statiska dvs ett brutalt spel av ”slå till där det bubblar upp”, där Ryssland bara gör framsteg i områden där de måste lägga in maxinsats för att uppnå nästan ingenting, till ett fruktansvärt pris i liv och material.
Armén är i kaos, deserteringar och frånvaro har ökat kraftigt när verkligheten på fronten hunnit ikapp soldaterna. Än idag får de inte rent vatten utan att betala mutor till korrupta officerare. Misshandel är vardag, missnöjet sprider sig som en varböld genom den alltmer stela och ruttnande armén. Ekonomin är dödsdömd, trycket mot den är konstant och ensidigt, den kommer att krascha och brinna upp under rätt förutsättningar, och de omständigheterna ökar överallt.
En enad västvärld står bakom Ukraina
Så ge erkännande till Ukrainas ledarskap, till NATO-ledare som Mark Rutte, Boris Pistorius i Tyskland och kansler Merz, som på några veckor gjort mer än Scholz gjorde på flera år. Stödda av allierade som vi i Sverige, Danmark, Norge, Storbritannien och Nederländerna samt med EU:s ordförandeskap i ryggen, vi gjorde rätt, och vi gjorde det tillsammans, av rätt skäl.
Det är trots allt det minsta vi kunde göra för Ukraina, för de slåss för oss och för sitt land. Och nu ser det ljusare ut än någonsin.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
