Trumps samtal är det början till verkliga förhandlingar
Ett telefonsamtal mellan Donald Trump och Kremls representanter har väckt starka reaktioner, men bakom dramatiken döljer sig en tydlig trend: Ryssland närmar sig förhandlingsbordet inte av styrka, utan av nödvändighet.
De ekonomiska och militära realiteterna pressar Putin-regimen hårt och det så kallade ”Budapestmötet” kan bli startpunkten för de första reella samtalen om fred sedan kriget började.
Samtalets innehåll och överreaktionen
Telefonsamtalet mellan Trump och den ryska sidan varade i drygt två och en halv timme och fick snabbt rubriker. Vissa tolkade det som ett tecken på att USA var redo att ”ge efter igen”, men verkligheten är betydligt mer nyanserad.
Samtalet var formellt, svalt och utan eftergifter. Trump gratulerade inte Putin på hans födelsedag och han gjorde inga uttalanden om att ”rädda vänskapen” och betonade istället Rysslands rädsla för amerikanska Tomahawk-missiler.
Reaktionen i Moskva var nedtonad. Kommentaren från presidentadministrationens talesperson Ushakov var försiktigt dyster. Ryssland fick ingen symbolisk seger, inga eftergifter, endast ett konstaterande om att ett framtida möte kan komma att hållas dvs först mellan senator Marco Rubio och Sergej Lavrov, därefter eventuellt mellan Trump och Putin.
Det verkliga dramat ligger alltså inte i samtalet i sig, utan i vad det signalerar dvs att det är Moskva som söker kontakt, inte Washington.
Varför Moskva vill förhandla nu
Den centrala orsaken är den växande ekonomiska krisen. Sanktionerna biter hårt, exportinkomsterna sjunker och ukrainska drönarattacker mot oljeraffinaderier har ytterligare skadat den industriella bas som finansierar kriget. Den ryska statsbudgeten är redan under kraftig belastning, och interna uppgifter tyder på att ekonomin kan börja kollapsa under våren.
Putin har försökt fördröja processen, i hopp om att generalerna ska leverera militära framgångar, särskilt genom att ta kontroll över hela Donetsk-regionen. Men hösten går mot vinter, och resultaten uteblir.
De ryska förlusterna är massiva, fronten står stilla, och genombrotten som utlovats i Moskva har uteblivit. Därmed återstår bara det alternativ som Putin försökt undvika: att söka förhandlingar, helst med USA för att rädda någon form av prestige.
Trumps hållning och västvärldens position
Donald Trump har ingen anledning att skynda. Han kan använda Tomahawk-kortet som politiskt tryck utan att göra några konkreta eftergifter. Västvärlden, inklusive Ukraina och EU, står samlat och kan fortsätta sin linje, både militärt och ekonomiskt. Det är Moskva som förlorar tid, resurser och momentum.
Trump, liksom flera västliga ledare, inser att Ryssland inte längre kan diktera villkor. Förhandlingar kan därför ske på västs initiativ, med ramar som bygger på rysk reträtt och ekonomiskt tryck snarare än ömsesidiga kompromisser.
Ukraina har samtidigt ingen anledning att ge upp sina positioner. Landet har framgångsrikt slagit ut flera strategiska mål på ryskt territorium och har stöd i både Washington och Bryssel för fortsatt motstånd.
Budapestmötet är det en vändpunkt?
De planerade samtalen i Budapest kan markera början på en ny fas. Inte som en omedelbar fredsprocess, men som första steg mot att definiera villkor för ett framtida avslut. Det handlar inte längre om om Ryssland måste förhandla, utan när och på vilka villkor.
Putin försöker nu rädda ansiktet genom att rama in det som ett ”stormaktssamtal” mellan USA och Ryssland, men realiteten är att Moskva inte längre styr utvecklingen. Ekonomin faller, armén blöder, och den internationella isoleringen är total. I det läget är förhandlingar inte en diplomatisk gest, utan en desperat nödvändighet.
Slutsats
Bakom all retorik och ryska hot ligger ett faktum: Ryssland har tappat initiativet. Västvärlden har lärt sig att Kremls ”röda linjer” inte längre betyder något, och Putin står inför en vinter där både ekonomin och den militära moralen riskerar att raseras.
Budapest kan bli platsen där denna insikt förvandlas till politik dvs inte genom västliga eftergifter, utan genom att Ryssland tvingas börja tala därför att alternativen är slut.
Det är inte längre Ukraina eller Europa som behöver skynda sig. Det är Putin som måste, och i internationell diplomati gäller den gamla sanningen: den som har bråttom betalar det högsta priset.
Samtidigt så ser jag att det kommer vara svårt för Putin att kunna avsluta invasionen av Ukraina utan att Ryssland lyckats uppnå att ockupera Donetsk, Luhansk, Kherson och Zaporizjzja.
Ryssland har trots allt annekterat dess fyra regioner. Putins prestige står på spel dvs Putins överlevnad.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
