Gripen till Ukraina är en affär eller strategisk PR?
Sveriges avsiktsförklaring om att på sikt leverera upp till 150 Gripen E-stridsflyg till Ukraina har väckt starka reaktioner. Men bakom de stora orden döljer sig en mer komplicerad verklighet. Frågan är inte bara om Ukraina kan köpa planen, utan vem som i slutändan ska betala.
Affärsuppgörelsen
Sverige och Ukraina har nyligen undertecknat en avsiktsförklaring om ett långsiktigt samarbete kring luftförsvar, som kan leda till en exportaffär på upp till 100–150 Gripen E-stridsflygplan. Det är dock viktigt att understryka att det inte handlar om ett färdigt köpeavtal, utan snarare ett ramverk för framtida förhandlingar. Villkoren, finansieringen och tidsplanen är fortfarande öppna frågor, och regeringen beskriver detta som det första steget i en möjlig större affär.
Enligt tillgängliga uppgifter ligger styckpriset för ett Gripen E mellan 85 och 145 miljoner dollar beroende på utrustning och kontraktsvillkor. Inga exakta summor har offentliggjorts för en eventuell Ukraina-affär, men även i den lägre prisklassen handlar det om enorma summor när man talar om över hundra plan. Med en produktionstakt på omkring 20 till 30 flygplan per år globalt skulle en sådan leverans dessutom ta minst ett decennium att genomföra.
Har Ukraina pengarna?
Det är därför högst osannolikt att Ukraina inom överskådlig tid har ekonomisk kapacitet att köpa 100 Gripenplan till fullpris. Landet är i dag helt beroende av utländsk finansiering för större materielprojekt, och det mesta av Ukrainas försvarsbudget täcks av stöd från västliga partner. En mer realistisk utveckling vore därför etappvisa beställningar, kanske 12 till 24 plan initialt, med option på fler om finansieringen kan lösas. Andra möjliga vägar är blandfinansiering, leasing, lån eller ett industriellt samarbete där Ukraina själv bygger delar av systemen.
Vem ska betala för affären?
Frågan om vem som faktiskt ska betala för dessa plan är avgörande. En teoretisk möjlighet vore att använda frysta ryska tillgångar, som nu uppgår till flera hundra miljarder euro. EU har redan beslutat att använda avkastningen på dessa pengar till stöd för Ukraina, men att konfiskera själva kapitalet och använda det till specifika försvarsinköp är något helt annat. Det kräver bred politisk enighet och godkännande på hög nivå, där även USA:s ställning är central. Med Donald Trump i Vita huset blir detta ännu mer komplicerat. Det är svårt att föreställa sig att hans administration skulle tillåta att Sverige ska få en sådan hög ekonomisk vinning av dessa tillgångar.
Dessutom väcker hela idén om att beslagta statliga reserver för politiska beslut principiella frågor om västvärldens finansiella trovärdighet. Om andra länder börjar uppfatta att deras pengar inte är säkra i västliga banker, riskerar det att driva kapital bort från dollarn och euron, något som på sikt kan få långt större konsekvenser än en enskild försvarsaffär.
Strategisk PR
Det är därför möjligt att detta snarare handlar om en strategiskt skicklig signalpolitik än en nära förestående försäljning. Genom att lyfta fram en planering för en eventuell försäljning av 100 till 150 Gripen E sätter Sverige och Saab strålkastarljuset på sitt mest avancerade stridsflygplan, samtidigt som Ukraina får ett moraliskt och politiskt lyft, och Kreml påminns om att västvärlden fortfarande har både resurser och handlingskraft.
Rent kommunikativt är det genialt. Sverige framstår som en teknologiskt avancerad och pålitlig försvarspartner. Saab får enorm PR globalt, inte minst eftersom Gripen i många år stått i skuggan av amerikanska F-16 och F-35. Och för Ukraina skapas bilden av ett framtida luftförsvar byggt på europeisk teknik, oberoende av amerikansk nyckfullhet.
I praktiken kommer de närmaste åren sannolikt att handla om en begränsad första beställning, kombinerad med utbildning, underhåll och infrastrukturuppbyggnad. Det är ett sätt att långsiktigt integrera Ukraina i det europeiska försvarssystemet, steg för steg, utan att någon part behöver ta hela kostnaden direkt.
Sammanfattningsvis är det därför mer troligt att vi just nu bevittnar en kombination av politik, marknadsföring och symbolik snarare än en ren försäljning. Den ukrainska flaggan kommer med största sannolikhet att pryda en Gripen i framtiden, men när, hur många och vem som betalar, det ser vi längre fram.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
