Vad betyder kriget i Iran för Ukraina?
Diskussionerna om kriget kring Iran fyller just nu nyhetsflödet och för Ukraina är det viktigt att Iranska regimen faller, eftersom det avgör om Ryssland förlorar sin allierade. Dock är detta inte den viktigaste frågan angående denna konflikt. Den avgörande frågan är hur konflikten påverkar Ukraina.
Att Iran riskerar att förlora kriget börjar bli allt mer uppenbart. Den verkliga osäkerheten ligger i hur slutet kommer att se ut. Antingen faller regimen helt och landet omformas till en mer sekulär stat under amerikanskt inflytande, eller så tvingas de kvarvarande maktstrukturerna till ett fredsavtal. Den andra och kanske viktigare frågan är hur lång tid processen tar.
Historien från Ukrainakriget visar varför tidsfaktorn är avgörande. Ryssland förlorade i praktiken sitt strategiska initiativ när blixtkriget misslyckades 2022. Det som följde blev ett utdraget krig som gradvis slet ned landets resurser. I dag befinner sig USA och Europa i en situation där just tiden kan bli avgörande.
Ingen i Washington planerade för ett snabbt “Teheran på tre dagar”. Men en utdragen konflikt skulle få stora ekonomiska konsekvenser och inte bara för USA och Europa utan även för deras partners i Persiska viken.
Just där ligger Irans strategi.
Teheran räknar inte nödvändigtvis med att vinna kriget militärt. Målet är att dra ut tiden tills de ekonomiska konsekvenserna för motståndarna blir för tunga och tvingar fram förhandlingar.
Energi är den verkliga svagheten
Ser man på energifrågan blir bilden tydligare. USA:s strategiska oljereserver räcker ungefär en och en halv månad i ett allvarligt krisläge. Kina ligger på ungefär samma nivå. Båda har egen produktion, men inte tillräcklig för att helt täcka ett långvarigt avbrott i globala leveranser.
EU befinner sig i en ännu svårare situation. Europas strategiska energireserver är i praktiken mycket begränsade. När man talar om Ukrainas sårbarhet i krig brukar Europa ofta framställas som stabilt och förberett. Men ser man på energifrågan framträder en annan bild dvs ett Europa som i stor utsträckning byggt sin ekonomi på antagandet att kriser inte inträffar.
Om energiflöden i Mellanöstern störs under en längre period kommer Europa sannolikt att drabbas snabbast.
Ukraina påverkas också
För Ukraina innebär en energikris ytterligare press på en redan ansträngd ekonomi. Bränslepriserna reagerar snabbt och marknaden är känslig för spekulation. Staten kan försöka dämpa prisökningar, men sådana ingrepp riskerar i stället att skapa verklig brist.
Normalt skulle Ukraina kunna kompensera genom import från EU. Men om hela Europa samtidigt upplever brist blir den möjligheten betydligt svårare.
En förbättring skulle kunna komma om Hormuzsundet öppnas fullt ut för handel igen. Då kan tankfartyg röra sig snabbare och stabilisera delar av marknaden. Men skador på energiinfrastruktur i regionen (som exempelvis gasanläggningar i Qatar) innebär att vissa förluster redan är faktum.
Pressen på Ukraina kan öka
I ett sådant läge är det nästan oundvikligt att trycket på Ukraina ökar från vissa europeiska regeringar. Krav kan komma på att återställa eller skydda vissa energiflöden från Ryssland.
Redan nu hörs sådana röster från Ungern och Slovakien. I takt med att energikrisen fördjupas kan mer inflytelserika aktörer ansluta sig. Det kan också komma krav på att Ukraina ska undvika attacker mot energiterminaler eller transportnoder i Ryssland.
Det skulle i praktiken innebära att Moskva får möjlighet att utnyttja en global kris till sin egen fördel.
En tidsfråga för USA
För USA handlar situationen också om geopolitik. Washington behöver ett resultat relativt snabbt dvs inte bara av ekonomiska skäl utan även för att stärka sin position inför viktiga förhandlingar med Kina.
En snabb militär framgång i Iran skulle ge USA starkare kort i dessa samtal. Ett utdraget krig med ökande ekonomiska kostnader skulle däremot försvaga den amerikanska förhandlingspositionen.
Därför finns ett tydligt intresse hos många aktörer att konflikten avslutas snabbt och detta är positivt för Ukraina
Att Ukrainakriget tillfälligt hamnar längre ned i nyhetsflödet är inte i sig någon katastrof. Realiteten är att våra förhandlingar med Moskva ändå inte haft någon snabb lösning i sikte.
Samtidigt har situationen vid fronten stabiliserats på många håll. Den ryska offensiven har bromsats på flera riktningar och deras förluster fortsätter att öka. I ryska militära kanaler syns allt oftare frustration och intern kritik.
Trots att världens uppmärksamhet just nu delvis riktas mot Mellanöstern fortsätter kriget i Ukraina samt arbetet vid fronten – varje dag.
Och där avgörs fortfarande Europas framtida säkerhet.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
