Ryssland får nu utkämpar två krig
Under natten genomförde Ryssland ännu en massiv attack mot Ukrainas energiinfrastruktur. Drönare och robotar riktades framför allt mot Kiev och regionen runt huvudstaden. Syftet är tydligt dvs att fortsätta försöka slå ut Ukrainas energisystem och därigenom pressa landet ekonomiskt och civilt.
Strategin är inte ny. Under hela vintern, samt vintern 2024 har Ryssland försökt frysa ut Ukraina genom att förstöra kraftverk, transformatorstationer och annan kritisk infrastruktur. Den taktiken har dock inte lyckats bryta motståndet. Trots det fortsätter energisektorn att vara ett av Kremls främsta mål, i brist på andra avgörande militära framgångar.
Samtidigt finns en intressant förändring i attackmönstret. Robotattackerna från rysk sida har blivit märkbart färre. De har inte blivit mer precisa eller kraftfulla, däremot mer sällsynta.
Det handlar knappast om någon plötslig återhållsamhet från Moskva. En mer sannolik förklaring är att Ukrainas attacker mot rysk försvarsindustri börjar ge tydliga resultat. Ukrainska drönarattacker mot fabriker som producerar robotar och drönare har slagit hårt mot produktion och leveranskedjor. Effekten har i många fall varit större än attackerna mot ryska oljeraffinaderier.
Dessa operationer fortsätter dessutom. Under samma natt rapporterades nya träffar mot Afipskij-raffinaderiet i Krasnodar-regionen, där bränder fortfarande rasade efter attacken. Den officiella ryska förklaringen följde ett välbekant mönster dvs allt ska ha skjutits ner, men bränderna uppstod ändå efter att “vrakdelar” föll ner.
Ett återkommande fenomen i kriget är just dessa “farliga vrakdelar”.
Kriget utvecklas till Ukrainas fördel
En annan tydlig trend är att Ukrainas attacker på ryskt territorium fortsätter att utvecklas. Räckvidden ökar, precisionen förbättras och kombinationen av drönare och robotar används allt mer systematiskt. Avstånd på upp mot tusen kilometer från frontlinjen är inte längre något ovanligt.
Detta sker samtidigt som själva frontlinjen knappt rör sig.
På slagfältet har utvecklingen av drönare förändrat krigets dynamik. Den så kallade “kill-zonen” dvs området där drönare, artilleri och sensorer gör rörelser extremt farliga. Dessa frontzoner har blivit så djupa att större genombrott nästan är omöjliga. Försök till offensiver leder ofta till mycket höga förluster i både personal och materiel.
Ett av de få senaste ryska framstegen skedde vid Huliaipole. Men även där stoppades genombrottet relativt snabbt efter att ukrainska elitförband, bland annat från den 225:e stormregementet och luftburna enheter, sattes in.
På andra håll fortsätter Ukraina dessutom att hålla mindre positioner i utkanten av både Pokrovsk och Myrnohrad, trots intensiva strider.
På kartan syns därför få förändringar. Kriget har i stor utsträckning övergått till en form av positionskrig där infiltration, mindre attacker och lokala strider ersätter stora offensiver.
Två krig samtidigt
Resultatet är att kriget i Ukraina i praktiken nu består av två parallella konflikter.
Det första kriget utkämpas vid frontlinjen, där infanteri, artilleri och drönare strider om varje kilometer.
Det andra kriget utkämpas långt bakom fronten. Här slåss robotstyrkor, drönarenheter och luftförsvarssystem mot varandra i ett ständigt slag om logistik, industri och energiinfrastruktur.
Denna utveckling pekar mot att kriget under 2026 sannolikt kommer att fortsätta i denna form. Varken Ukraina eller Ryssland tycks i dagsläget ha tillräckliga resurser för ett stort genombrott eller en avgörande offensiv.
Trots retoriken om mobilisering och nya reserver talar mycket för att frontlinjen kommer att förbli relativt stabil. Medan missiler och drönare fortsätter att flyga varje natt.
Det är ett krig där ingenjörer, tekniker och ekonomer spelar nästan lika stor roll som soldaterna vid fronten.
Och där många av de viktigaste aktörerna i konflikten kanske aldrig kommer att befinna sig närmare än femtio kilometer från själva frontlinjen.
Den positiva sidan är att Ukraina ofta visat sig snabbare på att anpassa sig till nya teknologiska och taktiska förändringar. Den negativa sidan är att ett sådant krig riskerar att bli utdraget.
Om inget förändras fundamentalt kan denna typ av lågintensiv men konstant konflikt mycket väl fortsätta i flera år.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
