Europas säkerhet handlar om Ukrainas roll i en ny försvarsstruktur
Föreställ dig att Ryssland imorgon sluter ett fredsavtal med Ukraina – ett avtal om evig fred, med garantier om ömsesidig neutralitet. Två månader senare återhämtar sig den ryska militären, reparerar sin utrustning och bygger upp sina förband. Sedan slår de till mot Baltikum och Polen, antingen stegvis eller i en massiv offensiv. Hur förutsägbar är detta scenario? Helt och hållet.
Den här tanken leder oss in på frågan om Europas säkerhet och NATO:s framtid. Italiens premiärminister Giorgia Meloni har varit tydlig: Ukrainas enda riktiga säkerhetsgaranti är NATO-medlemskap. Samtidigt säger USA:s president Donald Trump att Ukraina inte bör tillåtas gå med i NATO, eftersom just ambitionen att bli medlem provocerade fram kriget.
Vi kan bortse från de som verkligen tror på den förklaringen, men vi måste förhålla oss till verkligheten: NATO kommer inte att bjuda in Ukraina inom den närmaste framtiden. Dessutom kan NATO i sin nuvarande form komma att splittras i olika fraktioner, där Europa lämnas mer eller mindre åt sig självt. Om vi utgår från att NATO kan förlora sin relevans måste vi börja tänka nytt – och i det nya säkerhetslandskapet har Ukraina en avgörande roll att spela.
Europas framtid är en självständig försvarsmakt
Europa måste bygga upp en egen gemensam försvarsstyrka, oberoende av USA:s prioriteringar och globala geopolitiska skiften. Ett europeiskt försvar måste definiera sin huvudmotståndare – och det finns ingen tvekan om vem som utgör det största säkerhetshotet mot kontinenten.
Här har Ukraina en unik möjlighet. Istället för att fortsätta knacka på dörren till NATO och vänta på löften som aldrig infrias, borde Ukraina bli själva grunden för en ny europeisk säkerhetsstruktur.
Varför just Ukraina?
Därför att Ukrainas försvarsmakt inte bara är den starkaste armén på den europeiska kontinenten – det är också den enda armén med verklig modern stridserfarenhet. Den består av hundratusentals stridshärdade veteraner, soldater och befälhavare på alla nivåer, vilket ger en erfarenhetsbas som ingen annan europeisk armé har.
Erfarenhet väger tyngre än utrustning
Låt oss ta ett hypotetiskt exempel: Föreställ dig en strid om en liten by eller ett skogsparti. På ena sidan står tio erfarna ukrainska veteraner, med standardutrustning. På den andra sidan står hundra vältränade men oerfarna soldater, beväpnade med den senaste utrustningen. Vem vinner? Veteranerna – med minimala förluster.
Du kan lägga till kulsprutor, granatkastare, drönare – resultatet kommer att bli detsamma. Det är en insikt som både europeiska och ukrainska militära ledare förstår alltför väl.
Ukrainas roll i Europas försvar
Därför borde Ukrainas försvarsmakt bli själva kärnan i en ny europeisk försvarsstyrka. Utan Ukrainas militära erfarenhet blir en sådan styrka bara en illusion – en politisk konstruktion utan verklig slagkraft.
Den enda verkliga chansen att avskräcka Ryssland från framtida aggressioner är att visa upp en militärmakt som kan slå tillbaka.
Europa har nu en möjlighet att skapa något nytt och självständigt – men det måste byggas på en verklig styrka, inte bara på diplomatiska deklarationer. Och den styrkan finns i Ukraina.
Slutsats
Europas säkerhet kan inte längre bygga på gamla strukturer och förhoppningar om att USA alltid kommer att garantera skydd. En ny europeisk försvarsmakt, med Ukraina i centrum, är den enda trovärdiga lösningen för att säkra kontinentens framtid.
