Rysslands sista kort: Oljan
Med en ekonomi byggd på olja, en armé på gränsen till kollaps och en regim som klamrar sig fast vid makten, närmar sig Ryssland sin mest kritiska punkt på decennier.
En oljeberoende stormakt utan industriell ryggrad
Rysslands ekonomiska grund har under årtionden byggts på olja. Redan under andra världskriget var de kaukasiska oljefälten i Majkop och Groznyj avgörande, och tyskarna siktade just på dessa under sommaroffensiven 1942. Baku och Kaspiska havet var enorma oljekällor och det är än idag avgörande för regimen i Azerbajdzjan.
Till skillnad från västvärlden blev Ryssland aldrig en industriell stormakt. Industrialismen kom sent, för sent för att påverka första världskriget. Under Stalins tvångsindustrialisering på 1930-talet byggdes en krigsekonomi, inte en konsumentekonomi, vilket ledde till stort mänskligt lidande och ekologisk förödelse.
Men efter segern över Nazityskland levde myten om Sovjet som industriell makt vidare, trots att det i praktiken bara var en annan form av auktoritärt styre.
Kalla kriget, oljechocker och västs beroende
Under 1970-talet upptäcktes enorma oljereserver i Sibirien. Västerländska oljebolag tilläts aldrig äga fälten, men deras teknik behövdes. Samarbetet bröts när Sovjet invaderade Afghanistan 1979. USA och Saudiarabien svarade med en oljeöverproduktion som pressade priset till 9 dollar per fat och knäckte den sovjetiska ekonomin.
När Sovjet föll blev Ryssland ett ekonomiskt kaos där oligarker snabbt köpte upp statliga tillgångar. Oljan hamnade åter i fokus. När Putin tog makten runt millennieskiftet blev olja och gas verktyget för att återge Ryssland inflytande i Europa och väst öppnade sina dörrar.
Istället för att utveckla industrin valde Ryssland att fokusera på råvaruexport. Oljepengar finansierade militären och låg bakom maktdemonstrationerna i Krim och Donbas. Ett nationellt investeringskapital byggdes upp på cirka 600 miljarder dollar, varav 300 miljarder hamnade i europeiska banker.
Krigets felräkning och väst vände ryggen
När invasionen av Ukraina planerades lämnades dessa pengar kvar i väst för att undvika att väcka misstankar. Men kriget drog ut på tiden, och dessa medel frystes och används nu för att finansiera stöd till Ukraina. Ryssland står kvar med runt 150 miljarder dollar.
Först såg det bra ut: energipriserna steg kraftigt och inkomsterna flödade in. Men på bara 12–24 månader lyckades Europa i stort sett avveckla sitt beroende av rysk gas som var en katastrof för Kreml. Medan olja gick att sälja globalt, tvingades Ryssland ge 30 % rabatt. Samtidigt sjönk oljepriset efter brutna överenskommelser med Saudiarabien.
Den ekonomiska verkligheten
Putins budget har varit baserad på ett oljepris runt 70 dollar per fat. Men just nu ligger ryskt råoljepris sannolikt runt 46 dollar, som är knappt över produktionskostnaden. Med en daglig produktion på 8,5 miljoner fat innebär det en förlust på cirka 204 miljoner dollar / dagligen. Totalt 74,5 miljarder dollar per år, som är nästan halva den årliga militära budgeten.
Samtidigt kostar kriget Ryssland omkring 500 miljoner dollar per dag (bara i grundkostnader). Nya vapen och utrustning är inte ens medräknade.
De 40 miljarder dollar som tros vara kvar i den ryska krigsreserven kan mycket väl redan vara slut. Centralbanken trycker pengar och ger ut tvångslån till försvarsindustrin. Att trycka pengar när inkomsten minskar är farligt. Att göra det när det är det enda sättet att hålla igång ekonomin är katastrofalt.
Skenet bedrar och imperiet vittrar
Putins styre börjar likna de sista västromerska kejsarnas. Allt handlar om att klamra sig fast vid makten och inte att rädda riket. Ryssland är ett konstgjort imperium, en relik från kolonialismens tidevarv, och det börjar krackelera.
Även armén verkar nära bristningsgränsen. En av de mest högljudda pro-krigsbloggarna, som är en kvinna, rasade nyligen över dåliga förhållanden, Ukraina har övertaget inom taktiska drönare, korruption, brist på fordon, ammunition och mat. Hennes bild bekräftas: Ryssland förlorar i tysthet.
De dagliga förlusterna ligger nu i snitt på 1 290 soldater. Brittisk underrättelsetjänst anger 250 000 döda, USA uppskattar upp mot 790 000. Ukraina hävdar att siffran närmar sig en miljon.
Slutsats är en stormakt i fritt fall
Ryssland planerar troligen en ny offensiv, kanske mycket snart, eftersom lersäsongen uteblivit. Men utsikterna är dystra. Den ryska armén är utmattad, ekonomin håller på att rasa, och ledarskapet lever i en illusion. Man kastar en tunn påskäggsskals-armé mot ett stålgrått igelkottsförsvar.
Det kommer inte sluta väl. Sådana regimer överlever inte historiska katastrofer av denna omfattning. Tre hundra års rysk historia har lett hit, till en plats där individen betyder noll och en enda man styr allt och där imperiet äntligen ska konfronteras med verkligheten.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
