Rysslands självmord, sabotage och kaos
Ukraina-vänner, för några dagar sedan avskedades Rysslands transportminister Roman Starovoit av Vladimir Putin. Anledningen var egentligen ganska enkelt. Inom ett dygn hade han tagit sitt liv.
Vem var Roman Starovoit?
Starovoit hade tidigare varit guvernör i Kursk oblast. Hans ställföreträdare greps tidigare för att ha lurat staten dvs han hade tillskansat sig pengar som var avsedda för att bygga försvarslinjer och hinder mot ukrainska angrepp. När ett sådant inträffade avslöjades bedrägeriet omedelbart. Starovoit misstänktes ha varit djupt involverad men skyddades genom att han utnämndes till transportminister, medan allt ansvar lades på hans underordnade. Men i och med avskedandet förlorade han det skyddet, och det verkar som att han fick klart för sig att han skulle bli föremål för en utredning och att skammen skulle drabba hela hans familj, därför valde han den kortaste vägen ut.
Putin sägs ha haft ett gott öga till Starovoit. Han sågs som ovanligt hederlig (i ryska mått mätt) och lojal, vilket ska ha legat bakom utnämningen till ett av Rysslands mest betydelsefulla departement.
Rysslands transportsystem
Rysslands transportsystem vilar på tre grundpelare. Ska människor ta sig någonstans så flyger de, förutom sträckan Moskva–Sankt Petersburg, där höghastighetståget är ett undantag. Gods transporteras främst med tåg, ofta via ett omfattande nätverk kopplat till industriparker, städer, oljefält och raffinaderier. Den legendariska transsibiriska järnvägen förbinder landet med Vladivostok. Resten körs på ett vidsträckt vägnät.
Drönarkriget
Ukraina för just nu ett intensivt drönarkrig mot Ryssland – och vice versa. Men medan Ryssland fokuserar på civila mål, slår Ukraina mot militära och strategiska: vapenfabriker, komponenttillverkning, kemikalieindustrier, anläggningar för krut och kullager, telemetri och optronik. Lägg därtill operationer som Spiderweb, med sprängda järnvägsbroar, sabotage mot räls, till och med vid Stilla havet, attacker mot ammunitionslager, drönarfabriker, nyckelpunkter i telekominfrastrukturen. Och så oljeraffinaderierna. som redan lidit stora förluster.
Drönarattackerna mot Moskva har skapat särskilt stor oro i Kreml. De stora flygplatserna som Sjeremetevo, Domodedovo och Vnukovo (plus fyra andra, varav en för regeringsbruk) har stängts ned upprepade gånger. Tusentals flyg har ställts in, försenats eller omdirigerats. Detta slår mot regionala flygplatser, fraktflyg och skapar kedjeeffekter. Så fort läget stabiliserats, slår Ukraina till igen.
Rysslands flygindustri är i fritt fall. Enda skälet till att en större olycka inte inträffat är att Boeing och Airbus tillverkar driftsäkra plan, men flottorna krymper snabbt när reservdelar stjäls från andra plan.
Transportministern hade i praktiken inget han kunde göra. Men inom statsapparaten pågår ett ordkrig. Militären skyller på säkerhetstjänsten FSB för att inte stoppa sabotage av järnvägarna, som ofta utförs av ryska partisaner med ukrainskt stöd. FSB skyller i sin tur på militären för att inte försvara ryskt luftrum. Över 120 drönare nådde nyligen långt in i landet.
Putin behövde en syndabock. Starovoit passade perfekt (FSB ska ha tryckt på), dels på grund av Kursk-skandalen. Att sparka honom var tänkt att lugna opinionen dvs ge sken av handlingskraft. Men i verkligheten finns inte mycket att göra.
Under det senaste dygnet har fler militära flygfält attackerats, ofta ligger dessa nära städer, så det går inte att dölja vem som ligger bakom. Flygplatserna i Moskvaområdet stängdes åter. Denna gång spreds dock mängder av filmer via Telegram från upprörda passagerare på Sjeremetevo och även från Sankt Petersburg. Samtidigt kom nyheten om Starovoits självmord. Det hela ledde till spekulationer och ett svart, ryskt skratt genom nätet.
Samtidigt dök det upp filmer på enorma explosioner, bland annat i Donetsk, där en ammunitionsdepå ska ha exploderat med rekordkraft, följt av nya attacker mot flygfält. Ett missnöje exploderade bokstavligen över det ryska internet.
Panik utbröt. Regimen gjorde något den inte gjort tidigare, man stängde effektivt ner mobilnätet i hela landet. Endast hemnätverk fungerade som vanligt. Telegram och WhatsApp blockerades, inte bara i Moskva, utan över hela Ryssland, även ute på Sachalin i Fjärran Östern, där man skylde på ett ”antidrönartest”.
Ryska medborgare har få sätt att uttrycka sina åsikter. Telegram är ett av de få. Även om appen övervakas av GRU och FSB används den för att pejla folks sinnesstämning. Att regimen slog till så brett visar att läget är allvarligt.
Oligarken Strukov fängslas
Som vi ser börjar Ukrainas drönarkampanj, som är djärv, synlig, och med svarta rökmoln över ryska städer, påverka det civila livet. Folk blir av med jobben när fabriker stängs. Säkerheten, som Putins ”kontrakt” med folket byggt på, finns inte längre. Tystnad i utbyte mot trygghet. Men Putin kan inte längre leverera. Varken ekonomiskt eller fysiskt. Att offra sin transportminister löste ingenting. Nu pekar fingret mot Putin själv, något som han avskyr, och alltid försöker undvika. Men för första gången har en serie händelser fått systemet att skaka, där allt startade med en ukrainsk drönare. Och ryssarna genomskådade det.
Sprickorna går ännu djupare. Ett annat exempel visar hur skör Putins maktbas blivit, och hur paranoian ökar. Konstantin Strukov som är vd för Yuzhuralzoloto, Rysslands tredje största guldföretag, greps när han satt i sitt privatjet. Ironiskt nog försenades planet av drönarattacker.
Enligt en källa misstänkte han att han var på väg att bli gripen, om han hade hunnit lyfta hade han försvunnit ur ryskt luftrum. Kreml hade nog kunnat acceptera det, han hade ju varit lojal och tjänat dem väl. Men staten ville ha bolaget och hans pengar. Om han fick leva gott i Schweiz med sin dotter, kunde de leva med det.
Strukov var en trogen Putinman. Han betalade stora summor till partiet Enade Ryssland och satt till och med som vice ordförande i regionförsamlingen i Tjeljabinsk.
Problemet började när staten bad honom ”donera” bolaget, som var långt under marknadsvärde. Syftet var att rädda statsfinanserna, som nu är nära bankrutt. Strukov, som är en stolt man vägrade, och trodde att hans lojalitet skulle skydda honom. Men i Putins värld betyder lojalitet villig underkastelse.
Han ska ha vädjat till andra miljardärer om hjälp, men ingen ville stötta honom. Alla är rädda att bli nästa offer. Han insåg att spelet var förlorat. FSB och skatteåklagare stormade hans huvudkontor. De hittade honom på planet. Han var nära att hinna undan.
Oligarkernas ekonomi hotas
Detta är inte första gången oligarker rensas ut med fabricerade skattebrott. Det är en gammal taktik i Putins Ryssland. Men nu accelererar processen. Kassakistorna är tomma, skatteintäkterna räcker inte till kriget, som dränerar landet på resurser.
Oligarkerna hotas från två håll. Många företag är skuldsatta bortom räddning. Oljejättarna blöder, liksom nästan alla andra. Inflationen, misskött ekonomi och systematisk korruption har ätit upp deras rikedomar. Om inte det – så är det skatter, valutaregler, eller ren konfiskation. Nationaliseringar tvingar dem att förlora allt de byggt upp. Hatet mot Putin växer. Förr eller senare brister det.
Säkerhetstjänsten i Ryssland ser en svagare Putin
Även inom säkerhetstjänsten finns tecken på sprickor. FSB börjar tycka att Putin är för svag. För några dagar sedan dödades FSB-generalen Alexej Komkov i en bombattack i Moskva. Han ledde avdelning fem som ansvarig för planering och informationsinhämtning inför invasionen, samt spionage och operationer i Ukraina och andra forna Sovjetrepubliker.
När FSB anser att presidenten är svag, då är det ett problem. När omvärlden vet det, då är det ett allvarligt problem.
Än så länge håller sig armén lojal, eftersom den tjänar på kriget. Men om ekonomin faller, gör deras privilegier det också. Trots kaoset anser de att armén äntligen har den tyngd den alltid borde haft.
Och säkerhetstjänsten? Med sina 40 000 man, skyddar Kreml. Men även de kan mutas, om viljan finns. I regionerna är polisen i princip bankrutt, mer fokuserad på att bevaka regimkritiker än att stoppa brott. Vanligt folk vet det.
Sammanfattning
Putin befinner sig i en mycket svår sits. Råttorna lämnar skeppet, syndabockstaktiken har slagit fel, och ministrar börjar offentligt kritisera ekonomin dvs ett försök att isolera Putin från skuld som verkar ha misslyckats. Hans samhällskontrakt – säkerhet i utbyte mot tystnad – är brutet. Kriget går dåligt. Ukrainas drönare påverkar inte bara fronten, utan även vardagen. Interceptordrönare minskar effekten av ryska nattanfall, och därför hoppas vi på att attackerna snart bli mindre förödande.
Sprickorna syns överallt. I FSB, bland oligarker, folkopinion och regeringen själv. Misstag begås, även av Putin. Förr eller senare kommer någon gruppering vilja göra sig av med honom. Min bedömning? Snarare förr än senare. Och det blir en bra dag.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
