När tar kriget slut?
Det är en fråga som ställs oftare än någon annan just nu. När tar kriget slut?
Under de senaste veckorna har både politiker, militärer och analytiker börjat tala allt mer öppet om möjligheten att den intensiva fasen av kriget närmar sig sitt slut. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att det är realistiskt att avsluta den heta fasen av kriget före november. Kort därefter gjorde Ukrainas underrättelsechef Kyrylo Budanov liknande uttalanden och menade att förutsättningarna för en vapenvila faktiskt börjar ta form.
Det betyder inte att ett fredsavtal ligger runt hörnet, men något håller på att förändras. Det kan förstås bero på tidpunkten? I november väntar mellanårsval i USA. Donald Trump vill kunna visa sina väljare att han lyckades avsluta kriget som han under lång tid har hävdat att hans företrädare misslyckades med att hantera. Samtidigt närmar sig den ryska högtiden ”Nationella enhetsdagen”. Även Putin vill kunna stå inför sin befolkning och hävda att Ryssland uppnått sina mål.
Båda ledarna har därför starka politiska skäl att vilja presentera någon form av resultat innan hösten är över, dock är det viktigt att förstå skillnaden mellan att avsluta kriget och att skapa verklig fred. Att avsluta kriget kan ske relativt snabbt. Det andra kan ta betydligt längre tid. För även om vapnen tystnar betyder det inte att konflikten är löst.
Tvärtom!
Putin har misslyckats
Alla anledningar som Putin påstod för invasionen har genomförts. Ryssland har inte uppnått några av sina mål. Kiev föll aldrig. Ukraina har inte avmilitarisering, snarare tvärtom, Ukraina har blivit de land i Europa som antagligen är det militärt starkaste landet. Någon marionettregering installerades aldrig. Inte ens de territoriala målen har uppnåtts fullt ut och just där finns ett grundläggande problem för Kreml.
Hur förklarar man seger när målen inte uppnåtts? Det som i allt större utsträckning verkar pressa Putin mot förhandlingar är inte diplomati. Det är verkligheten på slagfältet. Under lång tid hoppades Kreml att ännu en offensiv skulle förändra situationen. Att Ukraina till slut skulle tvingas till eftergifter genom militärt tryck. Men den utvecklingen har uteblivit.
Istället har vi under 2026 sett hur de ryska offensiverna fastnat i ett allt mer kostsamt utnötningskrig. Detta beror på att Ukraina har förändrat sin strategi. Istället för att jaga stora genombrott fokuserar man på att bryta ned den ryska krigsmaskinen. Logistiken attackeras, bränsledepåer brinner, järnvägsförbindelser störs, ammunitionslager förstörs och drönare jagar ryska transporter långt bakom fronten. Allt detta handlar om att göra kriget allt svårare för Ryssland att fortsätta.
Effekterna börjar märkas i tex Krim som har fått problem med bränsleförsörjningen eftersom raffinaderier attackeras kontinuerligt. Luftvärnet måste spridas mellan Moskva, Krim, raffinaderier, flygbaser och fronten. Varje nytt mål som måste skyddas innebär att något annat blir mer sårbart. Det är ett långsamt men effektivt sätt att bryta ned motståndarens kapacitet.
Lägg där till att den ekonomiska situationen blir allt svårare för Ryssland. Budgetunderskottet växer tillsammans med att oljeindustrin utsätts för ständiga angrepp och självklart ökar ryssarna sin militära utgifter och trots alla uppoffringar syns få konkreta framgångar på kartan. Därför blir det allt svårare att övertyga både eliten och den. ryska befolkningen om att allt går enligt plan.
Vilka alternativ har då Kreml?
En ny stor mobilisering skulle kunna ge fler soldater men den skulle också innebära enorma politiska risker. Den ryska befolkningen har hittills i stor utsträckning kunnat leva relativt opåverkad av kriget. En större mobilisering skulle förändra det över en natt. Dessutom kostar den pengar som Ryssland alltmer saknar.
En konflikt med Nato skulle vara ännu farligare och även det alternativet skulle kräva mobilisering. Vi återkommer alltså till samma problem dvs tid och resurser.
Allt detta betyder inte att freden är nära. Men det betyder att de faktorer som styr krigets utveckling långsamt håller på att förändras. För första gången på länge verkar tiden inte arbeta för Kreml, tvärtom! Den arbetar mot Kreml.
Putin kan fortfarande lyssna på generaler som berättar om strategiska initiativ och framtida framgångar. Men förr eller senare kommer verkligheten ifatt Putin.
Om du vill stödja oss?
Svensk Krigare är en organisation dedikerad till att hjälpa och stödja svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Genom att du blir en av oss och blir en Svensk Krigare kan vi förstärka vårt arbete och göra en verklig skillnad på plats.
Som Svensk Krigare har du två nivåer att välja på:
- Svensk Krigare – Stödmedlem: 48 kr/månad
- Genom att bli en Stödmedlem bidrar du med 48 kr varje månad.
- Svensk Krigare – Elitmedlem: 189 kr/månad
- Genom att stödja oss med 189 kr varje månad blir du en Svensk Krigare.
Att bli Svensk Krigare innebär inte bara att du ger ekonomiskt stöd, utan också att du visar ditt engagemang och stöd för vår sak. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en bättre framtid för de som kämpar och de som är i behov.
Klicka här för att bli Svensk Krigare – Medlem
Tack för ditt stöd och engagemang!
